Vårtalet i Ubbeboda.

Det är kul med teknik ibland.
Som nu till exempel då jag skrivit detta blogginlägg i förväg och låter det publiceras kl. 20.00 vilket är exakt samtidigt som jag håller talet vid Ubbeboda gamla skola och valborgsfirandet där.
Nu till mitt tal:

Kära vänner!
Jag säger vänner till er alla, då jag ser en hel del bekanta ansikten här och till er som är nya för mig så lär främlingar vara vänner vi ännu inte känner så:
Kära vänner ikväll är vi samlade att fira Valborg.

Det är intressant hur tiderna förändras, både på kort sikt och på lång sikt.
För flera hundra år sedan blev kvinnor som jag uppeldade på liknande bål, nu blir vi, starka kvinnor, tillfrågade att hålla tal vid bålen. Tur för mej att tiderna förändrats;)
Dock skedde inga häxbränder i Göinge, det har Ann Jönsson berättat för mej.

För mej är Valborgsmässoafton en icke religiös högtid, men det visade sig inte riktigt stämma då jag googlade på Valborg för att ta reda på mer.
Valborg, den Heliga Valborg föddes år 710 i Wessex i England och hon blev kallad till Tyskland  för att hjälpa till att kristna det Tyska folket. Hon avled 69 år gammal i ett kloster i Tyskland och blev helgonförklarad 100 år efter sin död och blev därmed Heliga Valborg.

I legenden om Heliga Valborg förenas det kyrkliga och det ockulta, det hedninska, i just denna båltradition, eftersom Valborg blev ett skyddshelgon mot onda krafter och häxeri
I Tyskland började de tända bål (en tradition de lånade in, från början keltisk) för att hålla svartkonst och häxor borta och vi i norden var ganska snabba att anamma denna, från början keltiska, sed att elda bål på våren. Vi släppte ju här ut vår boskap vid denna tid och för att häxor, troll och vilda djur skulle hållas borta tändes dessa vårbrasor.

Våren, ja.
Våren står för pånyttfödelse, förnyelse och därmed en påminnelse om det heliga kretsloppet kallat Livet!
Jag tycker att vi gott kan ta med oss den bilden in i våra privata liv och vår utveckling, att efter en lång vinter kommer en vår. Översatt i våra Liv, att efter en jobbig period kommer det en härlig period, en vår.
Viktigt att lära av Livets kretslopp är också att våga vara de varelser, de människor vi är, unika skapelser som vi alla är. Och därmed våga blomma ut och göra det vi drömt om.
Kanske har just du drömt om att ta MC-kort, att resa till en speciell plats, att ge ut en diktbok eller att äntligen stanna upp i denna stressiga tillvaro och bestämt ta dig tid att  vara här och nu, att lyssna på koltrastsången och beskåda solnedgången, att njuta av det enkla och viktigaste i tillvaron, att ha tid att vara med nära och kära, samt det allra viktigaste, kanske, att komma till ro för att höra vad din själv viskar och ropar om, vad du själv verkligen längtar efter. Kanske drömmer just du om att ge dej ut på en vandring, att leva närmare naturen, vem vet om vi inte stannar upp och känner efter?

Jag tackar för förtroendet att få hålla detta tal och jag vill att ni, strax hjälper mej att hurra för våren, Livet och för alla som fyller år idag. Min tanke är att vi ska brista ut i ett göingeleve, och det får jag kanske förklara ifall vi har några som inte är göingar, vad det är.

Ett göingeleve är tre gånger tre hurra i ganska rask takt. Och efter det att vi hurrat så kommer jag att läsa två, ganska, korta dikter.

Så ett Göingeleve för Våren, Livet och alla som fyller år idag, ingen nämnd och ingen glömd.

De leve:

Hurra! Hurra! Hurra!
                                           Hurra! Hurra! Hurra!
                                                                                
                                                                                 Hurra! Hurra! Hurra!

Dikten jag först tänker läsa heter

Oin wers i våurens ticken!

Oin wers i våurens ticken
va ska oin ticken hannla om
kanse om na gög som gal
ella tirsenträi i blom

kanske om rabarbo
kanse om na ful som sätta bo
kanske om att seda påu
oin stoin i lun o ro

Oin wers i våurens ticken
va ska oin ticken hannla om
ja tycko nock de allra bäjsta ä
ölla frutaträi i blom

Och nu när vi befinner oss bara ett stenkast ifrån Gylsboda och ett ännu mindre, tidsmässigt, stenkast ifrån första maj, ja då passar följande lilla dikt väldigt bra:

Fösste maj!

Gylsboa blåusorkesta då spelte
fösste maj
å fanan den va röa
den fläktade me swaj

Och våurens glaá fula
de flöjtade i takt
te orkesterns blåusmusik
onnras just om fula mä
begriber se påu politik?

Dessa dikter och många fler finns i min diktbok Bräckt vatten.

Önskar er alla en riktigt härlig vår och säger tack för mej!
                                                                                           /Catarina Carleson

Sega vintern

Sega vintern dröjer sig kvar och våren tvekar.
Dock är det ingen tvekan att det är Valborgsmässoafton idag.
Önskar er alla en trevlig helgafton och en fin 1:a maj i morgon!


Tänkvärt:

"Jag mår så bra, jag mår så bra, ja riktigt bra."

Rubriken syftar på en av mina favoritlåtar då jag var en 9-10 år och lyssnade på Sven-Bertil sjunger Mikis Theodorakis. Och rubriken kan även stå för hur jag mår just nu. Mycket gott har hänt de senaste åren och speciellt det senaste, då mycket fallit på plats.
Tänker nu att det är viktigt att minnas tider som inte varit lika lyckliga, och även tider som varit bra men som är lämnade. Var sak har sin tid och ibland kan jag känna mig som om denna tid är den jag varit på väg mot länge.
Ja för att hoppa till det första så var jag nog ett märkligt barn, ja, unik som vi alla är!
 Jag lyssnade på pappas skivor med stycken av Vivaldi och på mammas Elvis-skivor med samma glöd.
Och som jag nu nämnt nyss, Sven-Bertil sjunger Mikis Theodorakis.

Självklart spelar det roll vad som finns till hands. Hade inte Sven-Bertil Taube - skivan funnits i mitt hem hade jag inte kommit i kontakt med låten. Så är det ju. Hade det inte funnits några skivor med klassisk musik i mitt hem hade jag kanske först hört Vivaldis Årstiderna som vuxen. Så är det, omgivningen påverkar barn. Och även oss vuxna, men vi kan ju mer aktivt söka det vi vill ha gällande det mesta.

Ps, jag kunde inte hitta Sven-Bertils version men ni får hålla tillgodo med Mikis själv och Arja.

Magiskt

En, för mej,  magisk afton ägde rum igår. Jag och min kollega Martin Lund framträdde på Loftet, Granada, Folkets park i Lönsboda. Vi läste våra texter och dikter, varvat med duktiga musiker som spelade och sjöng.
Publiken verkade verkligen nöjda och det blev till och med en hel del böcker sålda.
Fick till och med frågan, "kan man få en kram också!? för du ser så kramgod ut!" ha ha härligt.

När jag får höra att min närmaste man är nöjd och till och med imponerad av tillställningen, ja då värmer det hjärtat enormt. Själv är jag riktigt nöjd, vet  dock att jag har mycket mer att ge på den här fronten.
Det faktum att jag vågade sjunga är en stor grej värd att notera...
Jag som i min barndom helst satt under ett bord och sjöng, har alltså nu 40 år senare debuterat som solosångerska på scen.
Jag har alltid gömt mej i en kör annars.
Men en dag måste vi våga stå där ensamma och göra "vår grej" och för mej var det tillfället igår.
Nu vågar jag nog nästan vad som helst, om jag var modig innan så är det ingenting mot vad jag är nu;D

                                           En version av denna låt var det jag framförde igår.

Trevlig helg och simma lungt!

Solen skiner in genom mina, inte alltför rena, fönsterrutor. Jag har nyss kommit från mitt arbete och ska snart på nästa, scenarbetet. Det är relativt nytt för mej, eller ska jag säga nygammalt kanske, eftersom jag för några år sedan var ute och läste mina dikter ganska mycket. Det var i samband med att jag fick stipendiet till Alfred Kämpes minne, det så kallade Kämpestipendiet.

Ikväll står jag och Martin Lund på scen, eller kanske vi sitter? på scen på Loftet i Granada, Folkets park i Lönsboda. Jag har rampfeber, det erkännes och det känns som fysisk feber, med en släng av lindrig huvudvärk samt liten aning nervositet. Men det är lugnt, det är precis som det ska vara, tror jag. Jag vore en robot om jag var helt oberörd.

Nästa vecka, på Valborgmässoafton, ska jag vårtala vid ettValborgsmässofirande här i trakten. Det är premiär för mej som talare i sådana sammanhang. Tydligen tycker någon /några att jag har något att säga;)
Jag tänker tala om våren, naturligtvis, och slänga till en alternativ tanke om tiden vi lever i och lite annat smått och gått, kanske det blir en göingsk vårdikt på slutet också. Skulle tro det.

Tänk nuförtiden får kvinnor som jag tala vid bålen, förr eldades vi upp på dom!

Trevlig helg och simma lugnt, ifall någon gör Häxtestet på er!

 ( Häxtestet innebar att man helt enkelt (?) slängde den, för häxeri,  anklagade kvinnan i sjön och kunde hon simma var hon en häxa och sjönk hon o drunknade så var stackaren oskyldig)

Jag är mästare

och elev.

Tydligt och klart tänker jag att vi har hela tiden något att lära. Samtidigt har, vi alla, något att lära ut.

Vet ej om du tänkt på det, men nästan hela tiden byter vi roller.
Byter roller mellan dessa båda poler, mästaren och eleven.

I ett och samma samtal kan rollerna svänga hit o dit, ja fram och tillbaka.
Det är så jag vill se på Livet, det blir hanterbarare så. Jag lyssnar också bättre på andra sedan jag blivit mer tydlig i denna del av min livsåskådning.
Vi är alla både elever och mästare. Allihopa.

Glada dagar / Happy days

Glada dagar, just nu.
Känner våren, livslusten, glädjen, kärleken spira.
Känner att jag är på rätt plats vid rätt tid. Även om jag, rätt ofta, kunde "behöva" klona mej.
Det händer så mycket kul, både här och där, jag kan ju orimligt vara överallt även om jag ibland försöker.

Jobbar på mitt ständiga prioriteringsprojekt, nyttigt men, ibland, jobbigt.

Lyssnar inåt, måste vara lyhörd, inåt. Just nu säger det:

Bara var, i flödet av Liv!

Drottning Kristina, vår första "punkare"?

Lyssnade på radion (p1 såklart ) igår då jag skulle hämta min dotter på stationen.
Jag är inte jätteduktig på historia, men intresserad. De talade om drottning Kristina. Vilken underbar rebell.
Som om Viktoria skulle avsagt sig tronen och konverterat till Islam ;-)

Upplyften I varandra

När vi möter varandra kan vi antingen ge eller ta energi, eller i bästa fall tillsammans dela energi och på så sätt känna glädje, tröst, vila, samförstånd eller vad vi nu är i behov av.
Det är inte bara med nära och kära, utan alla vi möter. I hur vi talar till varandra, och hur vi lyssnar, hur vi väljer att svara eller att inte svara.

Oftast handlar det om att döma eller att inte döma. Kan vara att det är den egentliga, berömda, Frågan. ?

Talade med en person nyligen, som då jag sa att jag tagit mej en lugn morgon, kunde ha svarat på två olika sätt. Nu generaliserar jag, fler sätt finns. Men håll med om att:

"Vad skönt. Det behövs ibland och du som varit så i farten, jobbat i helgen och allt. Det var väl skönt att vila lite?"

Eller:

"Jaha, ja, det är ju ingen som gör det åt en, man kan göra det i den ena änden eller den andra. Jobb springer ju ingenstans. Det gör man ju som man vill. . . "

Det ena är betydligt mer positivt än det andra.

Hur väljer du att möta andra, idag?
Upplyftande eller nedtryckande?

Idag, igår och imorgon.

Idag har min näsa blivit röd, av vårsolen. Jag har vistats ute, i stort sett hela dagen. Det känns hur bra det är för kropp och själ.

Igår agerade jag orakel och kan konstatera att Livet är stort och mäktigt, långt utöver vårt förstånd. Så mycket förstår jag ;-)

I morgon, hoppas jag på och önskar jag mej en vacker och stärkande måndag. Jag behöver göra klart några arbeten, hemma. Behöver också ta en längre skogsrunda, i ensamhet eller, ja, i endast hundens sällskap. Ensamma är vi aldrig, riktigt, faktiskt! Det kan kännas som om vi är det, men det är vi inte. Vi är alla en del av "Ett Tillsammans", vare sig vi vill det, eller inte. Det är bara att acceptera det. Det är inte det lättaste, alltid. Men vem sa att det skulle vara lätt?

Tack Livet för alla gåvor!

Tillit

En del människor är bäst på avstånd, det har jag lärt mej.
Kommer de för nära krackelerar sanningen och blir till damm, i bästa fall, och till riktigt ful smuts, i värsta.

Jag har lärt mig mycket på Livets resa, hittills, och är som väl är inte fullärd, det blir vi väl aldrig?

Alla de människor jag mött och möter lär mig något, och jag ska hysa tacksamhet för det och gör så idag. Dock, när jag stod mitt upp i skiten var det inte lika lätt att hysa tacksamhet. Tur att även jag utvecklas och kommer vidare. Lögner är inget annat än något att vända ryggen.

Men kanske behövs det sådana upplevelser för att vi ska förstå?
Eller rättare sagt, att vi ska inse att vi inte förstår.

Förresten, vem är jag att säga att Kejsarens nya kläder inte finns?
Bara för att jag inte ser dom och ingen annan heller, så betyder det inte att Kejsaren inte upplever dom som både värmande och klädsamma.

Men att låtsas att jag ser dom, kan jag inte göra.

Ej heller någonsin lita till någon som gör livslögnerna till sin sanning.
Tur att vi har val i Livet.

Vävaren väver med vackra varpar och osynlig tråd, fängslande mönster. Likt mandalas kan de fånga vår blick och våra sinnen.

Ta vara på de val som kommer i din väg. Att inte välja, det är också att välja.

Att välja glädje, att välja lycka, att välja öppenhet och ärlighet gör stegen lätta och luften lätt att andas.

Tack Moder Jord och änglars kraft!
Tack för den fria viljan, tack för allt gott i Livet, tack för att jag får vara jag.
Och tänk, svindlande, häftiga tanke: alla jag möter har något att lära av mig. Det förpliktar att vara människa, har ni tänkt på det?

Pacha Mama!

En ljuvlig dag och om att vara i flödet.

Dagen idag, har varit ljuvlig.
Rent av paradisisk. 
Inte för att jag suttit och spelat harpa på guldsträngar, det får vänta, om jag ens kommer dit där sådana spelas;)
Utan dagen har innehållit arbete och gemenskap i en härlig kombination. Avslutningsvis blev det yogaträning i byn där jag bor, ett ganska hårt pass ikväll vilket kändes gött i kropp och själ! Mina äldsta söner går också på yoga så det blir lite av en familjesammankomst och vi avslutade dagen med att hälsa på min mor en stund efter träningen. Där blev det dikt på blekingemål, om "Hojle markat" och "När solen sken påu himmelen" av Axel de la Nietze. Kan tro att sådan versläsning har förekommit i min barndom och därmed präglat min poetiska ådra att vilja och våga skriva på dialekt.

Nu till att befinna sig i flödet. 
Det är ganska full fart nu, i mitt liv. I denna veckan ska jag och två andra från Hököns intresseföreningen hålla föredrag på Osby bibliotek eftersom vår förening fick Osby kommuns kulturpris 2012. Det ska bli både roligt och spännande.
Nästa vecka, ska jag och en författarkollega, Martin Lund framföra varandras och våra egna texter på Loftet på Granada, Lönsboda Folkets park. Och det är där jag verkligen har känt av flytet. Först stod vi utan lokal, då hör killen som brukar arrangera saker på Loftet i Granada, av sig och undrar om vi vill hålla till där. Sen hör göingekonstnären och musikern Peter Arnesson av sig och vill komma och spela!
Och när min hund satte sig för att bajsa mitt i Älmhult och jag hade glömt "bajspåsar" på promenaden, då låg det en påse precis där han satte sig så jag kunde plocka upp lorten och kasta den i närmaste papperskorg. Det är sånt som är fantastistk! Shit happens!
Och att vara i flödet? Jo det är att GOOD SHIT happens;D

Mitt i ett samtal kommer det

Mitt i ett samtal om projekt, studiecirklar, byaförening och studieförbund kommer det.
Samtalet om Livet med stor L.
 Hur barnen växer upp.
Storheten i att följa dom och hur denna individ kan ha kommit ur mej.
Magi, förtrollande och, ett aldrig sinande äventyr, att se dom växa upp och börja ana vilken människa som finns där. Nu är mina, nästan, vuxna alla.

Jag kan stå bredvid min äldsta son förundrad över att denna fina man är min son!
Likadant med alla mina barn, detta är min avkomma, den som för mitt släkte vidare. De som kommer att minnas min pappa, deras morfar och jularna hos mormor och morfar, hur jag var som mamma i bra och dåligt, de som lekt i min trädgård och ätit min mat.
Nyfiken över vad de kommer att välja, vad de kommer att vara för personer, hemmakära eller globetrotters, det är olika i en syskonskara på fyra.
Höra hennes tankar och reflektioner över hennes barn, iaktagelser lika mina rörande hennes barn. Skillnader i människors personlighet, kan synas redan när de är små och förändras på vägen. Den som är hemmakär som liten kan besitta en trygghet senare att våga resa jorden runt, kanske helt ensam. Den som är vild som liten kanske blir hur lugn som helst och undrar: -Barcelona? Vad skulle vi göra där? Har ju så mycket att göra här hemma?!

Det är stort att följa en människas utveckling.
Egnas eller andras barn. Det är en ynnest.

Detta samtal.
Två kvinnor, mödrar som möts i gemensam reflektion över barnen. Barnen.

Alla barnen är med här, yngsta är i magen:)

Det är inte bara stort, det är enormt.
Vi avslutar med: - Hur avslutar vi ett sådan här samtal?

Vi torkar tåren på kinden, konstaterar att det ÄR stort och kommer överens om att maila varandra om de där andra, visserligen viktiga, men världsliga tingen som cirklar och sådant.
Jag kan inte riktigt sätta ord på det, men ett MÖTE av stora mått i att vara mamma, förälder, MÄNNISKA!

Tack Livet!

Tystnad

Just nu skriver jag inte lika mycket i bloggen, som jag gjort tidigare.
Det beror på att jag har så fullt upp med allt annat just nu. Det är så många bitar i Livet som faller på plats och skrivandet är en viktig bit, men bloggen kan bli något eftersatt. Dock visar besöksstatistiken att bloggen blir mer och mer välbesökt. De flesta som hittar till min sida är inne på en dator från vårt land, Sverige, men som nummer två kommer Kina, det är lite oväntat och väldigt roligt tycker jag. Välkommen du läsare, varifrån du än kommer!

För dej som undrar hur dagen ser ut idag kommer här en liten lägesrapport från Gröna huset:
Eldar för att hålla värmen, det är en kall vår.
Måste nödstäda -
alltså få undan det värsta och valsa en vals med dammsugaren innan dammälgarna tar över min värld!
Det kommer en bekant hit idag som ska testa Nada - Öronakupunktur, det ska bli intressant att se hur hon svarar på det!
Lite tvätt kanske jag ska hinna med och att göra ett besök hos min moder.
Till min sorg (?) är mina barn lite trötta på soppa och jag har, i ett mycket svagt ögonblick, lovat dem köpepizza idag. Så såu får det bli, det jag lovar ska jag hålla. Min lilla kupp är att vi även ska ha ett Husmöte, jag och ungdomarna, som handlar om arbetsfördelning, och om att vi är fyra vuxna som bor här nu och att då är det att betrakta som ett kollektiv och det ska bli mycket intressant att höra deras tankar kring detta. Jag stiger av tronen som överhufvud i Gröna huset och tillsätter en koalitionsregering. I år blir mitt yngsta barn myndigt!

Det där med att vara trött på soppa, följande dialog via sms av mej och min son skedde igår:

Han: - Vad blir det för kvällsmat?
Jag: - Potatis- och purjosoppa.
Han: Soppa?
Jag- Ja med pannkakor till efterrätt! ( skyndade mej ta till det för jag tänkte att en 19- åring som jobbar heltid kanske behöver mer än den där soppan)

Tysntad i 5 minuter eller nått sen kom det:

Han: - Vad blir det för mat?

Soppan blev inställd, ungdomarna fick laga mat själva, så de köttätande åt potatis och revben och veg åt vegetarisk snitzel.
Tror inte de ska få soppa på ett tag;D

Hela fyrklövern är myndig snart!

Tänkvärt

Tänkvärda budskap har nått mej idag.
Jag ska åter, tänka igenom var jag lägger min energi, kraft och tid. Kan vara att en justering behövs.
Ja minsann, har jag inte rusat på lite väl fort de senaste månaderna?
Var det inte det jag skulle undvika?
Jo minsann, så var det och är det.

Fick till mej att: Din intuition är stark, men du missar mycket för du har bråttom.
Så jag andas in.
Jag andas ut.

Prioritering.
Min ständiga följeslagare.

Ibland behöver jag bli påmind.

För det är som en av mina äldsta vänner sa en gång:
-Du, det är inte så svårt. Inte om man bara tänker efter.
Och det har hon alldeles rätt i.  Det är när jag springer på för fort som det blir svårt.

Så struktur, ja lite mer iallafall;)  wftertanke, meditiation och meditationsrundor:
Hejsan, igen;)

Säkert dags att ut och hoppa över nya diken, igen:
http://www.ladyintuitionstardust.com/2012/05/livets-gladjeamnen.html
Länk till blogginlägg modell äldre:)

Visa "Celtic Woman - You Raise Me Up" på YouTube

Lite sent, men det är ju bara tid.

                                         Tid? bara tid? Det är inte så bara, det är viktiga grejer:

Förkyld i fas med Livet

Lite förkyld, är jag, och hålls tillbaka lite av det faktumet. Men Livet rullar på. Är det inget värre än en förkylning, ska jag ju inte klaga.

Jag tänker på hur Livet ter sig, förkyld eller ej. Livet är ändock det viktigaste. Jag menar inte bara mitt, personliga, liv. Utan allas och företeelsen Livet, med alla sina färger och i dem, alla möjliga och omöjliga nyanser.

Livet är så mycket mer, än vi någonsin kommer att förstå. Livet är vetenskap och magi. Livet är.

Hur allt kan komma till en, när vi lärt oss att fånga tillfället i flykten. Hur det ena ger det andra, som berikar med det tredje. Det är Livet.

Ja, jag kan, naturligtvis inte beskriva Livet i sin helhet. Ingen av oss kan det, eller ens förstå det. Men har vi förstått det då, tror jag, att vi kommit en bit på vår andliga och personliga utveckling.

Det är vad jag tror. Det är ingen sanning, bara kanske för mej. Det är ingen vetenskap, men det kanske är en smula magi. . .

Njut av allt som, faktiskt, är bra!

Våren

Våren är här, trots jättekalla nätter har den anlänt.
Första krokusen i min trädgård slog ut igår. Det var en av svärdöttrarna som hade tittat ut den då jag kom hem från gårdagens Lundaresa. Mitt i söderläget stod den lila och grann och sa att nu är det vår, på riktigt!

Det är skönt.
Jag gillar årstider och vi har haft en lång vinter så nu känns det extra skönt att hitta vårtecken.
Så nu blir det att inte bara ha ställt om klockan till sommartid utan även se över hur jag och vi i familjen och hushållet kan ställa om till ljusare och, förhoppningsvis,varme tid.

Själv ska jag ladda upp batteriet till min elcykel och damma av densamma.
Det är dags att börja cykla igen, det ska bli skönt!
Det är också hög tid att på allvar bestämma mej för vad som ska odlas i år, var och i vilken mängd.
Dottern vill kika ut en semesterresa också och det är inte jag heller oäven till. Miljöombyte någon vecka i riktigt varmt klimat vore inte fel, men troligen ligger det i slutet av sommaren. Nu är ju tid att njuta av vårt eget vackra land.
Det roliga är att var vi än dimper ner, i vilken liten ort som helst finns det en spännande historia att finna.
Det gäller att ha upptäckarglädjen i behåll.

Samma upptäckarglädje som vi nu dagligen kan använda oss av när vi går utomhus.
En blomma där, en återvändande fågel här och en sol som, även den, återvänder.

Härliga tider!
Strålande tider!

Jens testar elcykel.

Var sak har sin tid

Ett favorit avsnitt från bibeln.
Att var sak har sin tid. 
Just ikväll är det tid för vila och eftertanke.
Inte dumt det.

Predikaren kapitel 3:

Allt går sin givna gång, och allt är fåfänglighet. Människorna äro såsom fänaden.
¹ Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund.
² Födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid.
³ Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid.
⁴ Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.
⁵ Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har sin tid.
⁶ Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid. Förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid.
⁷ Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och tala har sin tid.
⁸ Älska har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid.
⁹ Vad förmån av sin möda har då den som arbetar?
¹⁰ Jag såg vilket besvär Gud har givit människors barn till att plåga sig med.
¹¹ Allt har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk som Gud har gjort.
¹² Jag insåg att intet är bättre för dem, än att de äro glada och göra sig goda dagar, så länge de leva.
¹³ Men om någon kan äta och dricka och njuta vad gott är under all sin möda, så är också detta en Guds gåva.
¹⁴ Jag insåg att allt vad Gud gör skall förbliva evinnerligen; man kan icke lägga något därtill, ej heller taga något därifrån. Och Gud har så gjort, för att man skall frukta honom.
¹⁵ Vad som är, det var redan förut, och vad som kommer att ske, det skedde ock redan förut; Gud söker blott fram det förgångna.
¹⁶ Ytterligare såg jag under solen att på domarsätet rådde orättfärdighet, och på rättfärdighetens säte orättfärdighet.
¹⁷ Då sade jag i mitt hjärta: Både den rättfärdige och den orättfärdige skall Gud döma; ty vart företag och allt vad man gör har sin tid hos honom.
¹⁸ Jag sade i mitt hjärta: För människornas skull sker detta, på det att Gud må pröva dem, och på det att de själva må inse att de äro såsom fänad.
¹⁹ Ty det går människors barn såsom det går fänaden, dem alla går det lika. Såsom fänaden dör, så dö ock de; enahanda ande hava de ock alla. Ja, människorna hava intet framför fänaden, ty allt är fåfänglighet.
²⁰ Alla går de till samma mål; alla have de kommit av stoft, och alla skola de åter varda stoft.
²¹ Vem kan veta om människornas ande att den stiger uppåt, och om fänadens ande att den far ned under jorden?
²² Och jag såg att intet är bättre för människan, än att hon är glad under sitt arbete; ty detta är den del hon får. Ty vem kan föra henne tillbaka, så att hon får se och hava glädje av vad som skall ske efter henne?

Hämtat här: http://sv.wikisource.org/wiki/Bibeln_1917/Predikaren
men finns säkert att fina i en BIBEL nära dej/mej.

Var sak har alltså sin tid.
Amen = Så är det!

En annan dag

En annan dag, ja, eller en annandag. Till exempel annandag påsk, som det är idag. För mej var det, åter, vardag idag. Efter en helg med vackra soliga dagar och iskalla nätter var det åter dags att börja arbeta. Kalla nätter, ja, i morse var här minus tio grader när jag steg upp och jag lovar, det är inget som helst aprilskämt. Sådant skojar man inte om som vedeldare.

Helgen har innehållit umgänge med många, för mej, jätteviktiga personer.
Ja, goda vänner och familjen. Påskbrasa och, lite väl mycket, god mat är andra inslag i helgen som passerat.

Min bok sprider sig ut över landet och jag har fått fin feedback på den. Idag skrev en kvinna att hon fastnat för en speciell dikt som får henne att tänka på hennes avlidna pappa. Jag blev rörd av hennes historia och det faktum att den person, för mej fiktiv, som dikten handlar om mycket väl kan vara hennes pappa.
Dikten heter Fiskaren, och finns i min bok Bräckt vatten,

Redan har jag, faktiskt, fått förfrågningar om när nästa bok kommer. Verkar som jag får bestämma mej för hur fortsättningen ska se ut. Först ska jag iallafall se till hur jag bäst kan distribuera ut min bok,och sedan ska jag börja jobba med ämnena till nästa bok.Att välja ämnen att skriva runt, i sig, är inte svårt.
Det blir det som nästan allt jag skriver och gör handlar om, på ett eller anat sätt:

LIVET                       FRIHETEN                       KÄRLEKEN

It´s da shit, som man säger.

Mitt i denna, min tatuering, syns ärret efter ett hundbett = onödigt vetande;).