En vanlig sketen tisdag

En vanlig sketen tisdag, nä det kan jag inte påstå!
En ovanligt vanlig tisdag? Ja nått sånt, eller vanligt ovanlig.
Började dagen med att lifta med grannen ner till närmaste större ort. Väl där blev det morgonsim med en kompis, eller kanske ska kalla henne stjärnfamiljsmedlem:), och jag avverkade 1000 meter i bassängen. Som jag och min äldste son konstaterat en gång:
 Allt under tusen meter är mesigt;)
Det är det nog inte för många men för mej och honom är det, det definitivt.

Sen liftade jag med simkompisen hem till en samarbetspartner, där det blev frukostmöte. Gott kaffe och goda ideér, blev avhandlade. Vi var överens om alltihop så det blev inget "långrandigt" möte. Det var boksläppet av min bok, Bräckt vatten, som planerades plus en del andra roligheter i vår.
Håll gärna koll på vad som ska hända på:  www.svartabergen.se

Därefter blev det ett bankbesök och en inköpsrunda på lokala konsum, sen bussen hem. Busschauffören kände igen mej och tryckte direkt min "byakod" i maskinen i bussen och med orden: "du ska väl hem till byn?" så gav han mig biljetten och, jo, det stämde ju. Lite roligt med folk som har koll,. Jag har förvisso åkt med honom många gånger men det finns de som inte bryr sig alls.

Hundrunda och elda upp värme i pannan blev nästa alldagliga sysslor. Solen sken och det droppade från tak och i stuprännor. Vårkänsla på riktigt!

Fick jag en idé om att bjuda mamma på lite kvällsmat. Det  ramlade, också, hem lite ungdomar till huset, precis som det gärna får göra:)

En ganska vardaglig tisdag, som en tisdag bör vara och jag tycker det har varit en alldeles,
alldeles underbar dag!
 Och under ytan, denna vanliga, vardagliga tisdag har min hjärna brottats med funderingar. Gick och retade upp mig lite på en person och funderade samtidigt på VARFÖR den här personen triggar igång någon slags känslostorm i mej. Jag vände och vred på det i tanken, och jag försökte se det ur olika perspektiv. Detta medan jag dammsög, mestadels, och då jag var i hallen och dammsög råkade (?) jag välta ner ett reflex inte mindre än 3 ggr, och då fattade jag vinken. Spegling, reflex... Reflektion.Tanken kändes inte alls rolig, men det ligger nog en del i det. Jag får väl ta fram objektivet;)

Tack för dagens bröd, tack för dagens insikter, tack för underbar familj och tack för jag får Leva i ett land utan krig och svält. Tack för att jag får vara jag, så fullt ut jag kan i nuet. 
Tack för en vanlig sketen tisdag;)

Pacha mama! ( Tack Moder Jord!)

Visa "Björn Afzelius - Absolut Solar Plexus (audio)" på YouTube

Följare?

Hejsan kära läsare! 

Jag skulle vilja be dej, ja just DEJ, om en tjänst. Kanske inte alla kan och vill, av olika anledningar,men det vore väldigt trevligt om du ville lägga till dej som följare av min blogg. Ja just du som kikar in här regelbundet.

Jag har haft många sidvisningar av min blogg på sistone. Besökarantalet har gått upp mycket.

Så här ser statistiken ut just nu för senaste dagen, veckan och månaden:

Sidvyer, idag 137 Sidvyer, igår 152 Sidvyer, senaste månaden  5 054     Roligt om många hittar hit, , och jätteroligt om just DU lägger till dej som följare! Välkommen!

Visa "Eminem - Not Afraid" på YouTube

Att akta sig

Det finns mycket att akta sig för här i världen.
Vildvittror, grådvärgar och sociopater till exempel.
Halt väglag och arga vildsvin tillika.

Grattis till Oscar´n, och full moon party.

Borde kanske vakat i natt och sett skolkamraten Paul Ottosson få mottaga sin 3e Oscar. Nu gjorde jag inte det, men det var det första jag kollade i morse och, visst, var det så! Stort grattis Paul! Bra jobbat, vi är stolta över dej här i Göinge! Jag hörde att din far fått frågan om att "nu är du väl stolt över Paul?" det var kanske när du fick första Oscarn, och han svarade " Jag är stolt över ölla mina glötta!"
Precis så är det. För mej också. Jag är rysligt stolt över alla mina glötta!
Glad är jag också att jag ibland ger mej skrivtid, som idag till exempel. Idag är det skriva, elda, gå med hunden samt laga kvällsmat till ungdomarna (3st) och mej. Så ska en bra vardag se ut. Skrivtid, det är grejer det!
Två nätter med märkliga drömmar får mej att tänka till lite extra. Nått viktigt är i görningen. Plus att kommande natt ger oss fullmåne.
Full moon party 2 night?
Fotot visar dock solnedgång vid byn.

Fortsättningen ( the rest is still unwritten;))

Jag fortsätter skriva. Om min vardag, om mina drömmar, om mitt Liv.
Jag tackar Livet för att det gick bra med min son i trafikolyckan förra helgen där han var en förare i en av de 6 bilar i seriekrock på motorväg. Jag tackar Livet att allt är så bra med min familj och att jag har så bra vänner.
Jag har varit vilse, mest i mitt inre. Jag har kämpat som ung mamma,  med studier, med "omöjliga karlar" ( till synes;)), med dålig ekonomi, med jantelagen, människor som försökt lägga ångest på mej, och för all del har jag inte heller varit världen mest enkla människa alla gånger.
Tur jag varit och är utvecklingsbar.
Jag ser Livet som en skola.

Ja jag har kämpat men jag har inte sett det så. Jag har levt. Jag har gjort det jag trott varit bäst i den situationen och jag har tidigt tänkt att jag vill kunna se mej själv i ögonen. Oftast har jag kunnat det.
Nu i backspegeln kan jag se att jag visst kämpat. Att jag gått egna vägar sedan tidiga år, att jag inte velat sälla mig i den stora massan, trots att jag är en ganska vanlig människa. Kanske är jag en vanlig ovanlig människa.  Skapad av Livet, mina medmänniskor och mina val. Naturligtvis också av kulturen och samhället jag lever i. Samt det där med andras förväntningar på oss, det som kanske påverkar oss mycket mer än vi förstår och som vi inte direkt är medvetna om, alla gånger.

Människor kommer in i våra liv för att lära oss något. Det är jag övertygad om. Vi kan bli klara med varandra, medan andra är menade att finnas vid vår sida under lång tid. Händelser sker, som vi ibland kan vara delaktiga i och ibland är allt bortom vår kontroll. Vi skapar världen tillsammans, i varje ögonblick.
De personer som väcker mest känslor i oss har mest att lära oss, tror jag. Både de som väcker glädje, kärlek och positiva känslor och de som väcker irritation,sorg, ilska och "dåliga vibbar".
Det ena är betydligt roligare än det andra;)

Ibland kan det ena övergå i det andra, det vet vi alla som varit störtförälskade och sedan några månader, eller år senare, undrande tittar oss omkring och undrar vad tusan vi egentligen såg i den där människan;)
Jag har till och med varit med om att hjärnkontoret sagt till mej att "se upp med den där personen, akta, akta," , intuitionen har vrålat till mej "SOS" och blinkat med rödljusen och ändå har jag inte alltid lyssnat. Men någon gång ska väl även jag lära mig att lyssna. Det svåra är om man ska varna andra, eller låta var och en gå på sina minor? Vi är alla olika, mina minor kan kanske vara någon annans paradis, så jag låter Livet sköta det mesta om inte själva Livet tillfrågar mej så;)

Just nu är jag i en spännande fas där mycket fallit på plats. Jag har skrivit om det innan: att mina barn börjar bli stora alla, att jag mött mannen som jag trott fanns, som jag drömt om, och som nu jag vet finns på riktigt, som jag faktiskt tror att jag kan utvecklas med och diskutera tankar och Livets alla sidor inklusive den andliga, abstrakta delen med. Jag har vänner som känns mer äkta än någonsin. Kanske beror det på att jag själv är mer äkta än någonsin.
Vi kreerar oss själva, med våra val. För mej kan det inte bli tydligare!

 Inuti oss faller stjärnor, tänds galaxer, slocknar solar och svarta hål öppnar sig, 
i vårt inre universum.

Allt eller inget.

Kanske har jag inget mer att skriva här?
Eller kanske har jag det.
Även en blogg har en början och ett slut.

Eller kanske jag ska skriva, än mer ärligt och rakt utifrån vad jag känner?

Kan bara säga att människor som jag bara kan tro hälften av vad de säger, och knappt det, bör jag hålla ifrån mej. Det säger min intuition. Minsann ska "Lady I" lyssna ordentligt på den, fast just nu är det tyst och det beror nog på att den märker att budskapet nått fram;)

Big in Japan?

Ibland går jag in och kikar på statistik på min blogg, enbart för mitt nöjes skull.
Roligt är att se från vilka länder mina läsare kommer, eller befinner sig.
En överraskning i statistiken för den senare tiden är att jag har jättemånga besökare från Kina.
Fråga mig inte varför. Är du från Kina och kikar in här, kanske använder google translate för att översätta och har lust att förklara för mig detta Kinesiska uppsving, så är du väldigt välkommen att göra det.

Big in Japan var en bra låt i min ungdom, säkert håller denna ännu;)

Visa "Rise Against - Hero Of War" på YouTube

Änglavakt

Tackar Alltet, Gud eller vad vi vill kalla den stora kraft som vi alla är en del av. Tackar för att min son klarade sig helt oskadd ur en stor olycka, samt att alla andra i olyckan också var oskadda, mirakulöst!

Pacha Mama!

Min diktsamling

Min diktsamling, Bräckt vatten, kommer ut på Öraholma bok- och skrivstudio under mars månad. Datumet ej spikat ännu.

Titeln blev Bräckt vatten, dels för det är en titel på en av dikterna och för att hela samlingen är en blandning.

En blandning av göingskt och svenskt, allvar och humor, glädje och sorg, gammalt och nytt.

Bilden visar hur omslaget kommer att se ut. Endast små förändringar kommer att göras, när sista handen läggs vid omslaget.

Tavlan, bilden på framsidan, är målad av min son Jens.

Vill ha ;-)

Fasta

Fastat ett par dagar nu. Känns som det renar både kropp och själ. Skadar inte.
Tänker mycket. Mediterar. Ser mer objektivt på det mesta. Även mej själv.
Skadar inte.
Ser närmare på glädjeämnena i Livet. Och även på sorgerna, det mörka. Vågar se vägen jag väljer och vägarna jag valt bort. Starka känslor, på gott och ont. Skrattar gärna åt alltihop, gråter åt en del. Känner till och med lite ilska ibland.
Men det skadar inte.
Det helar.

Liv och rörelse

Igår när jag kom hem efter, ganska, många timmar på jobbet mötte mej glada ungdomar här hemma. Sprudlande, skämtade och bubblande av berättelser att förtälja mej.
Jag var trött, men hade vett att glädjas stort. Vilken gåva.

Sidan 194

Korrekturläser min kommande diktsamling. Det sätter sina spår.

Ungefär som när jag kapat mycket ved och går på promenad i skogen, ser där då, inte skog, utan just ved. Hjärnan kapar träden där de står. Ved på rot, så att säga.

Nu är det dock ord och bokstäver det gäller. Och jag kan meddela att det på sidan 194 i Ulf Lundells bok Allt är i rörelse finns ett litet fel. Det står år då det ska stå åt.

Det var bara det;-)
Än så länge, iallafall.

Inte så svårt

I förra inlägget undrade jag "Hur svårt kan det vara?" och syftade på Kaj Pollaks bok med titeln Att välja glädje. När jag nu, några timmar senare, läser den lilla raden tänker jag att det är inte svårt alls.
Jag vet klart och tydligt att jag ska följa min inre övertygelse och då blir det genast mycket lättare.

Vi har svaren inom oss.

I

Ibland räcker det att meditera en stund, eller dela tankar med en riktigt bra vän för att allt ska klarna!

Borde nog

Borde nog läsa om Kaj Pollaks bok "Att välja glädje!", för hur svårt kan det vara?

Lugn

Andas in.
Andas ut.
Andas in.

Minimerar, nej inte bara det, jag eliminerar stressen.
Vilar, mediterar idag och det måste bli varje dag, jag har känt efter.
Lite skör just nu. Troligen mycket tillfälligt. Är ju en stark kvinna, i grunden. Även starka människor är just människor och är lite svagare ibland.
Det får vi vara, har jag hört.
Bra jag har så vettiga människor i min omgivning.

Vi människor är inte skapade för stressen i dagens samhälle. Vi behöver faktiskt lugn o ro och att ibland få lunka på i vår egen takt.

Jag ska bli duktigare på att lyssna inåt.

Andas in.
Andas ut.
Andras in.

Vila

Behöver vila. Ta igen mej, som det heter.
Det har varit lite körigt få ihop allt jag vill, på sistone. Jobbar med att förbättra prioriteringen och även delegeringen, jag behöver ju inte göra allt själv;)
Jag vet väl att jag är en människa som behöver långa promenader i skogen, stor frihet, mycket skratt, brasor att elda och vänner som verkligen är riktiga vänner.
Vet också vad jag inte vill ha i mitt liv, vi blir klokare med åren.

Måste jobba på att vara än mer lyhörd och ärlig mot mej själv och stå för det jag vill och inte vill.
Jag vilar och stakar in min värld, inga snäva gränser, men gränser.
Sakta sakta, det får ta den tid det tar.

Är mycket tacksam för så fina barn jag berikats med!
Är mycket tacksam för mannen i mitt Liv!
För musketörer att filosofera, elda brasa, finnas till med.

Andas in.
Andas ut.
Andas in.

Djupa andetag.
Mitt i Livet.