Skygglappar

Stäng ögonen
Sätt upp skygglappar
Tänk inga nya tankar
Allt är bra som det är
Eller?

Redemption song

Redemption song, Frihetens sång, Frigörelsen, den förlösande sången.
Bob Marley i mitt hjärta.
Friheten i själ och hjärta.

Nya isnikter följer på varandra.
Det är en fantastiskt tid att leva i.

Ingen artist betyder mer för mej än Bob Marley.
Funderar lite på om det är en sanning... hmmmm... tänker.
Nej, ja,  jag kan inte komma på någon som betyder mer för mej,
bland de artister som jag har tagit till mitt hjärta.

Varje gång jag lyssnar på Redemption song, blir jag påmind om vem jag
verkligen är.
 Född fri, född att leva fri.
Inte så lätt under bojor av detta samhälle.
Men jag vet det finns hopp.

Jag blir påmind av människor i min omgivning och av t ex att lyssna på:

Tidens tand och fallande... och LIVSGLÄDJE!!!

Skrev ett helt blogginlägg här om tidens tand och tidens fallande.
Om Livsglädje och avslutade det hela med vad jag vet om Livets mörka och tunga sidor.
Inga detaljer, eller så, utan mer om den svarta sörja man kan tycka att man befinner sig i då man bara ser allt i mörka färger, och ödessymfonin tycks vara motivet i bakgrunden.
SÅ försvann hela texten, märkligt.

Jag blev inte irriterad.
För jag tror att det var en mening med det också.
Det var inte dags att publicera det idag, kanske kommer det en annan dag.
"Hemligheten" med att vara kär, i Livet!!!

Känner stor livsglädje!

Du kan lyssna på Di Leva om du vill:

Vägen

Ibland, när jag  stått i ett vägskäl och glott med trötta ögon ett tag och jag  plötsligt märker att jag inte alls står kvar där och glor vid "Crossroad" utan har gått vidare utan att sälja min själ till Hin håle denna gången heller ( sett filmen Cross road? Annars gör gärna det!) då kommer glädjen och stabiliteten.
Då, jag menar nu, är jag åter "Urkvinnan" som vet stigen, vägen och inte känner speciellt mycket oro för någonting.

Hemligheten finns i att lita till sig själv, till den högre makten ( kalla den vad du vill!!!), naturen och Universum, till det Alltet vi alla tillhör, ATT BEFINNA SIG I ALLTETS ANDETAG!

Ibland krävs det åtgärder för att komma dit men oftast räcker det med att stanna upp och finna kontakten med sig själv!!!!
Spring inte ifrån dej, snälla!

En stig jag trivs på utmärkt och jag brukar ta sällskap
 av mej själv och hunden, oftast:)

Ibland är jag envis

fast lösningen egentligen är att ge sig.

Ibland är jag ledsen fast lösningen, den befriande,
vore att skratta åt elendet.

Ibland är jag trött på, när man egentligen borde försöka se på något med andra ögon.

Grejen är att jag har mina egna ögon att se med, ingen annans,
jag har mitt eget långa tålamod, ingen annans och jag har min egen sorg ingen annans skratt.

Jag brukar tänka och också säga att jag tror att var och en gör sitt bästa,
 utifrån sin förmåga, utifrån sina erfarenheter, sin kraft, sin kunskap, sin vetskap och sin tro.
Det ursäktar inte allt här i världen men det ger perspektiv,
 även om var och en av oss ser med våra egna ögon.

Förresten har jag glasögon.
Till de som jag inte hälsar på när jag inte har glasögonen på:

"Jag är inte högfärdig, jag är närsynt!"


Jag är inte så trångsynt heller, inte utifrån mina referensramar.
Kan man köpa nya referensramar?
Nej men man får nya hela tiden, gratis, om man har ögonen öppna;)

Att spara sig!

I går kväll, då jag var på en sammankomst,
var det en person där som använde uttrycket "Att spara sig".

Det var jag som undrade huruvida en person skulle komma till sammankomsten
 eller inte varvid dennes man säger:
"Hon har varit iväg idag och är rejält förkyld så hon måste spara sig lite."

Vilket fantastiskt uttryck tänkte jag!
 ATT SPARA SIG LITE.
Det kan vara oerhört viktigt.
Låter ju självklart men hur många av oss lever med det "tänket"?

"Nu har jag lite förkylning på gång så jag måste spara mej lite!"
"Jag har jobbat så hårt,  nu måste jag spara mej lite"
Det handlar om att hushålla med sina resurser.

Att spara innebär ju att något ska finnas kvar till ett senare tillfälle.Det går att spara sig på många vis,
 man ska göra det som känns rätt för en själv,
och det gäller ju vad det än är!

Man kan spara sig genom att minsann inte slösa sina kloka ord hur som helst,
eller att välja med omsorg. Att inte slösa sig själv på vad/vem som helst.

Att vara rädd om sin energi.
Prioritering.
Det är det som ALLT handlar om.
ATT VÄLJA, att  Prioritera, utifrån sin inre övertygelse!!!

Det magiska ordet, prioritera 
( jag kan bjuda på ett gott skratt;D
satt här och är väldigt trött i ögonen och nästan klar för slafen, då ska jag alltså skriva prioritera, och börjar så vackert:
Prioritera, skrev jag mycket riktigt först en blev jag tveksam och började ändra om i ordet: Priotirera, Preritera? Priterorera? Nu skrattade jag ganska gravt men bestlutade mej för att skriva prioriera. )

Tror att Du förstår vad jag menar?
Vi måste vara rädda om oss på alla möjliga sätt.
Det är därför vi måste spara oss ibland.

Inte rädda om oss på det hämmade viset utan på det förståndiga och levnadsglada sättet!
Inte förminska oss, inte skämmas utan Våga Vara Precis så underbara som vi är utan att bränna vårt ljus i båda ändar.

Nu ska jag strax spara mej, "spara på krutet", och gå och lägga mej.
Att sova så mycket man behöver, och inte slarva med det, är ett ypperligt sätt att spara sig.

Slösa inte med dej hur som helst, du vet, man ska inte kasta pärlor till svinen...

Vilken vecka!

Ibland i Livet har jag tänkt:

Den här dagen kommer jag alltid minnas.
Men inte minns jag just DEN dagen.
De dagar jag minns i detalj är barnens födelsedagar, då de kom till världen, min pappas dödsdag, hans begravning, när Olof Palme dog, när jag mötte Kärleken, åtminstone ett par av gångerna är ganska fastetsat, och när jag fick tillbaka femtusen kronor på skatten samma år som jag valde att leva ensam med mina fyra barn ( jubel o fröjd i himmelens höjd, just då kändes pengar ganska livsnödvändiga!)

Den senaste veckan är en sådan vecka som jag borde sitta som gammal och komma ihåg, men det kommer jag antagligen inte alls att göra, för den kommer att blekna bort, Fade away i mängden av veckor.
 (Ja jag hoppas att jag har en mängd veckor framför mej.)

Insikterna har duggat tätt som ordvitsarna i Göteborg och jag är inte riktigt samma Catarina som när veckan började. Vad är "Jorden runt på 80 dagar" då man kan göra 180 graders vändning när det gäller SÅ mycket?

Det ROLIGA är, och JA det är faktiskt ROLIGT fastän jag nästan kraschlandat, att jag känner mej glad, tillfreds och stark trots att kroppen är lite seg.
Jag tror att det beror på min inre övertygelse som jag, trots allt, kan känna mej stark.

Ursäkta mej men:

Tack mina underbara vänner för att ni är som ni är när vi nu inte är som "man skulle";D

Jag tror

att en av de allra viktigaste sakerna vi har att lära oss här i Livet är att lita till oss själva!

Att lita till vår egen inre röst, vår intuition, vägvisaren!
En del tror att det är vår själ,
 en del tror att det är Gud,
en del tycker att jag svamlar.

Jag väljer att kalla det intuition,
det är ett vackrare och bättre ord för det som i dagligt tal kallas magkänsla.
Fast magkänsla är ett ord jag inte använder, har aldrig gjort förrän i detta blogginlägg, faktiskt.

Vi frågar hit och dit:
ska jag göra så?
Ska jag göra si?
Är det jobbet rätt för mej?
Är han/hon/hen den rätte för mej?
Ska jag bo här?
Ska jag?

OM det är så mycket osäkerhet, kan det då vara rätt?
OM jag/du tvivlar på om förhållandet är rätt, kan det då verkligen vara rätt?
Borde vi inte lyssna till vårt tvivel?
Eller i alla fall stanna upp och fråga oss vad det står för.

Jag mässar inte för ER hur ni ska leva, men talar av egen erfarenhet
och är glad om jag kan inspirera någon till att våga lita till sina egna känslor mest av allt!
DE borde vi lyssna till bättre än till alla andra!!!

Tycker också att vi borde lära våra barn det.
Försöka ge dem vetskapen att lyssna på sig själv gällande allt.
Det är inte helt enkelt för vi överöses med bilder om hur vi bör leva och hur det bör vara.

Det krävs mod och styrka att lyssna på sig själv och orka följa den egna inre övertygelsen.

Livets stig? I så fall finns den på Ivö;)

Jag har varit mer eller mindre bra på det genom mitt liv.

Men nog mest bra, hittills,  om jag ska ransaka mej, ärligt ( och det bör man väl;)) , själv för jag har vågat göra udda val, har gått de "kringliga", krokiga stigarna i stället för att välja Autobahn, om man säger så.

Det har berikat mitt Liv öerhört,

men det har de gånger jag inte lyssnat så noga på intuitionen också,

det har get mej de erfarenheter jag har idag.

Lady intuition värnar intuitionen;)

Våga vara Dej själv med allt vad det innebär!

Kanske det är vår stora livsuppgift?

Underbara Mia Skäringer!

Att sakta ned

är vad som gäller nu.
Behöver skala av, hinna känna, hinna tänka för att kunna Leva väl.

Läser Mia Skäringers underbara bok "Dyngkåt och hur helig som helst".
Jag kan inte annat än att älska denna Mia Skäringer, hon lever Livet.
Inte enligt hur man just nu bör Leva Livet utan hon Lever verkligen.
Så som jag Lever, har vågat, kastat mej in i saker.
Inte tvekat på att skaffa barn tills det var för sent.
Inte ångrat att jag inte flyttade hit eller dit eller med Honom.
Pluggat,
Jobbar.
Olika saker.
Vågat.
Levat.

Dock kommer sådana här tillfällen då det är bäst att sakta ned.
Se sig omkring, Vad har jag?
Vad är viktigt? (Jo det vet jag, men ändå!)
För Vem kan segla förutan vind,
 bäst att passa på att vila lite nu när det mojnat
och inte stormar så förbannat.

Jag har en tendens att segla rakt mot stormen,
där de häftigaste vågorna är, men just nu ska jag lära mej
att njuta av de små krusningarna i viken.

Igår talade jag med en ny väninna och intuitiv rådgivare, Lotta Lindh om allt möjligt och omöjligt.
Jag berättade hur jag hittat en text där jag skrivit om Villovägen, en saga, och att jag tyckte om att läsa den och nu såg den ur ett annat ljus än då jag skrev den.
Lotta sa:
"Det är på tiden du förstår att du, faktiskt, skriver till dej själv!"

Det är nog så sant som det är sagt det.
Jag skriver till mej själv och samtidigt förstår jag att många hämtar styrka i det jag skriver,
det känns glädjande.
Just nu är det, som jag nämnt, en tid för mej att ta det lugnt, rensa i hemmet och i mitt intre o yttre, finna styrkan i mej som jag vet bor där inne.
För jag är stark som vi alla är, då vi har tillgång till osinlig kraft ur Källan!

Jag är först och främst min och min egen, och givetvis för alltid Mamma,
det är utgångsläget, det primäraste idag.
Människa, mamma, skribent, arbetare. så är det.
(Mamman, myten, människan;))

Hej här är jag, nu står jag här, jordad, med båda fötterna på jorden;)

Ibland är det dags att jorda sig o stå med båda fötterna på jorden.
Man kan inte stå på huvudet jämt...

Att våga dyka

kan vara minst lika skrämmande som att våga flyga.
"Jag kan flyga jag är inte rädd".

Klart som f-n jag kan flyga, det är nästan det enda jag kan, högt, högt flyger jag och kvittrar!
Titta vad duktigt jag flyger, titta vad jag kan. jag kan t om göra en loop och en till.
Ja titta jag kan flyga i alla väder!!!
Under alla omständigheter...

Men att våga dyka...

Det är nått helt annat, DET är inte lätt det!

Röja, baka och beställa ved!

Röjer i en gammal garderob, en sådan där som är nästan stor nog att heta klädkammare där det tryckts in diverse saker. Leksaker, gamla högtalare, cd-ställ som inte används mm
och nu plockar jag fram och försöker bestämma vad som ska slängas och vad som ska till Loppis och vad som kan vara nått att spara i huset.
Inte så mycket blir kvar, det mesta åker till Loppis eller i soporna som sorteras ganska noga.

Samtidigt, eller rättare sagt precis innan, sätter jag en deg till två bröd. Att baka bröd är  rena rama terapin för mej. Så rogivande och lugn aktivitet passar mej utmärkt plus att avsmaka den varma brödet med enbart lite smör på:)

Beställa ved, ja, det är nog precis just det som jag ska försöka göra i detta nu!

Go´kväll go´vänner!

Skala av!

Att skala av olika saker, att plocka bort, för att kunna se vad som är viktigt,
och vad som blir kvar, är en fas jag är inne i nu.
Med vissa saker rent konkret och praktiskt,
andra saker föregår sig mest i tankevärlden.

Att rensa saker, hemma, är ett sätt att "skala av",
 Fengshui, som var så populärt för några år sedan och som håller i alla lägen.
Själv kommer jag aldrig att ha ett stilrent hem, för då vore det inte jag eller mitt,
men jag rensar i bokhylla och skåp för att få bort sånt som jag inte har nytta av och som jag tror någon annan skulle finna meningsfullt att ha.
Vissa böcker läser jag aldrig om  medan andra kan jag återkomma till då och då.

Vi har ju så fina bibliotek i vårt land så jag ser att jag inte behöver hålla mej med,
 eller köpa, en massa böcker och film. Den typ av film jag gillar finns på "biblan".

Människor och vänner vill jag inte påstå att jag vill rensa ibland,
däremot inte söka nya kontakter.
Just nu är det bra.
Detta året började med att jag lärde känna en del nya människor, stiftade nya bekantskaper.
I min nya tjänst på arbetet träffar jag mycket folk, till det en ganska stor familj och räknar jag "stjärnfamilj" är vi många.
Viktiga vänner finns och mitt engagemang i studiecirklar och föreningar gör att kontakterna är många.
Det är INTE så att jag stänger dörren för att lära känna nytt folk, jag vill inte stagnera, men nån AKTIV sökare av nya bekantskaper är jag inte nu.
Det Livet vill, det kommer!
Liv är rörelse!

Jag vill finna Livets rörelse, Livets takt och jag tror inte att det går i takt med X2000 eller i takt med vårt kommersiella samhälle, överhuvudtaget. Jag tror vi har den takten i oss, den finns i naturen kring oss, den ÄR hela universum.
 Det är VI som får svårigheter för att vi inte Lever enligt vad allt annat här ikring oss Lever efter.
Universum.
Livets cirklar.
Alltets takt.

Resultatet, om vi finner den takten, är ett mycket enklare Liv i flera bemärkelser!

Kanske var det detta jag omedvetet förmedlade i denna blogg då den var ny och jag på första sidan valde att skriva orden "Stardust" och "I Alltets andetag"!

Jag vill Leva i Alltets andetag.
Det är den rätta takten;D

Det är vad jag tror och vill sträva efter att finna i mitt Liv.
Vad tror DU?
Vad vill Du finna i detta Livet?
Eller i hela ditt väsen, Liv efter Liv, vad söker du?

Vad är Frihet?

Friheten är mycket enklare än vi tror, tror jag.
Ja, Friheten är enkel, det är människor som krånglar till saker o ting;D
Vad är Frihet?

Att finna sin livsuppgift!

Att hitta sin livsuppgift är som en uppenbarelse,
det är en av de allra viktigaste saker man kan gå igenom.
En del vet det från födseln, verkar det som,
medan en del aldrig kommer på det.
Jag har vetat det en tid, men inte satt så tydliga ord på det som jag,
 plötsligt gjorde i morse då jag skrev:

"Vet min livsuppgift och det är så gott
och jag ska verkligen göra det så gott jag kan!"

Vidare skrev jag:

"Det innebär att vara just "Lady intuition a la Stardust"."

Alltså att vara just jag. Det är en av några få "förbannade skyldigheter" vi har, eller mycket mera rätt:
VÄLSIGNADE SKYLDIGHETER vi har!!!
Att leva våra liv väl och därmed VARA OSS SJÄLVA!! förresten är det det som jag är bäst på, att vara just mej.

Ja sa det sen ikväll till en person jag känner som söker jobb, inte riktigt vet vad han/hon/hen ska gör, studera? eller? eller nått annat? Ja jag sa, till tröst: men du gör redan en sak som du är väldigt bra på, ja t om med bäst på!
Och vad är det? undrade vederbörande: jo att vara DU!!! det finns ingen annan som kan det och vi ÄR faktiskt alla värdefulla!!! Glöm aldrig det.

Du har ett egenvärde genom att Leva och du Lever riktigt genom att förstå det.

En så, tillsynes, enkel tanke men som när det blivit riktigt spirande i mitt medvetande och nu slog ut i full blom gjorde att jag faktiskt ser Livet lite annorlunda än innan tanken blev helt tänkt.

Det allra märkligaste, mest magiska och fantastiska med den tanken är att den liknar ingen annan tanke för den tanken manifesterar sig som en känsla.
 Bara den som vet vad jag menar vet vad jag menar;D

Det var DETTA jag hade att delge idag, men jag måste också förmedla nått mer. Det är en artist som min äldsta son spelade för mej och jag blev nästan kär i denne, Xavier Rudd, lyssna och njut:

Jag har sagt att jag aldrig ska "ringmärka mej" ( förlova eller gifta mej) ty ringmärkning är för fåglar;P
Men lovar att överväga om det kommer en vit springare med Xavier Rudd på ryggen och eller nån som ser ut som Antonio Banderas och spelar och sjunger som Xavier Rudd, då ska jag grunna en stund;) ha ha!
Blev betagen av denna musiker, Tack käre son för tipset!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ljudkvaliten var rätt kass på det klippet, lyssna gärna här i stället: http://youtu.be/51veCRLN9hc

Igår

Igår var en fin dag. Jag började dagen med att åka in till en närbelägen stad för att först träffa Spelemannen som tonsätter mina dikter. Det blev en mycket trevlig fika och mycket hann vi prata om och även prata om det "vi skulle" nämligen dikter, musik och göingkst uttal. Ska bli så spännande, det projektet!

Sen blev det lunch med en ganska ny bekantskap som är mycket trevlig, vi har alltid massor att prata om.
Vi åt god mat på Skanska skafferiet och precis som förra gången satt vi kvar och pratade så dörren var låst, efter lunchöppet, då vi skulle gå därifrån:) ha ha!

Väl hemma blev det prat och skoj med dottern och hennes kille, de skulle vidare i påsklovet och när de åkt eldade jag i pannan och tog det ganska lugnt. Jag tände lyktorna i trädgården, för det ger mej en sådan känsla av att vara hemma, på riktigt!

Min långvägasyster dök upp då hon ändå var i krokarna och det var jätteskoj.
Vi hann sitta och prata en stund.
 Det är alltid roligt att ses, sedan skulle hon på långvägahemfärden.

Jag hade väntat ett annat besök åxå, i går kväll,  men av det blev det intet, och det var kanske lika bra det för jag somnade, så småningom sött (?) och sov som en stock och eftersom jag har ledig dag idag kunde jag ta sovmorgon. Sovmorgon för mej är fram till kvart över 8 eller så:) detta eftersom jag oftast stiger upp vid kvart över fem om vardagarna.

Idag blir det hemmadag, om inget oförutsett inträffar. Ska till min mor en sväng och sedan se om jag kan fixa till det lite påsktrevligt här hemma.

Ha en underbar dag, du läsare!!!

Alla kan ju inte älska alla här i världen...

Så skaldade Hasse&tage eller om det möjligen bara vara Tage, vilket inte alls var nått "BARA"...

Tänkte på det där med kärlek.
Begreppet känns vidare och vidare för mej.
Jag älskar mina barn, givetvis.
Mina föräldrar. ( Vila i frid, pappa)
Mina syskon och syskonbarn, min svåger.
Mina vänner, mina barns vänner och mina vänners barn.
Mina arbetskamrater.
En mångd människor jag möter i arbetet.
De som bor i min by.
Mina X.
Mina barns pappor, alla två!
Och nån speciell människa som kanske har en särskild plats i mitt hjärta...   ;)

Visst finns det folk jag har mer eller mindre svårt för, men när det kommer till kritan, liXom?
Kan man inte känna kärlek för allt levande?

Frågan är OM vi lärde känna alla, skulle vi då känna kärlek för alla?

Nä för:

ELLER?

Legitimt att gnälla?!

En kollega sa till mej i veckan, som väl var inte OM mej, :
Att "Gnäll är ett bevis på att man behöver förändra nått!"
Ungefär så sa hon.

Jag håller med.
Gnäll är en indikator på att förändring är nödvändig.
Det behöver inte vara stora saker, måste inte vara livsomvälvande förändringar
men på sikt kan de små vara fröet till nått stort.

Ett av mina barn kände sig, på mellanstadiet som för övrigt är en tuff tid för många barn
säger min erfarenhet, stressad och hade ofta huvudvärk.
Min kloka moder och barnet resonerade en dag om detta och sedan talade vi alla om det och vi kom fram till att prova med att stiga upp en kvart (!!!!) tidigare för att slippa morgonstress.
En kvart på morgonen gjorde att barnet fick en stund, troligen denna kvart, till att morna sig i lugn och ro.
Denna lilla förändring förändrade hela dagarna och hela livet, kanske, för barnet och hela vår familj.
"Det är de små, små detaljerna som gör det!"

OM jag går och retar mej på något så är det enklare, kostar oftast mindre av min energi om jag gör något åt det. Ibland är man rädd för förändringen men ibland tror jag F-N att folk VILL gnälla!!! Det har blivit en livsstil hos en del människor.
Jag undrar om de verkligen mår bra i detta?
Visst, de är kanske deras problem men NEJ det sprider ringar på vattnet, vibbar, negativism, som drabbar oss alla.
Jag vill såklart inte GNÄLLA på dessa Gnällare, men jag vill hjälpa att öppna ögon för att förändringar kan vara, eller snarare ÄR lösningen på problem.

Ibland måste man våga!
Ta språnget!
Vakna en kvart tidigare!
Säga vad man tycker!
Göra det där man längtar efter oavsett vad omgivningen säger!

Stå upp för sin vän, sina barn, sin partner och sist men inte minst SIG SJÄLV!!!

Det är DU som väljer!
Nu
nu
och
nu!