måndag 25 augusti 2014

Intuition

intutiionAtt ha en tydlig intuition är mycket bra, dock ej alltid så roligt. Dock skulle jag inte vilja vara utan den. Intuitionen ja, den kan tala om för mej att "du ska nog hålla dig inne ett par dagar" och så visar det sig bli oväder. Men den säger inte "Hej DU det blir oväder!". Den talar mer i gåtor och även då jag lyssnar ordentligt kan jag missuppfatta ibland, och ibland när jag borde lyssnat efter bättre så har jag slarvat. Det vet jag tydligt i efterhand.
Personbedömning är nått som min intuition sysslar med. Alla människor har samma värde, ja. Men alla människor är inte lika ärliga och får heller inte komma mej lika nära. Så är det verkligen. Det har t om hänt att min intuition har slagit på den stora VARNINGSKLOCKAN och ändå har jag fortsatt en bekantskap av nyfikenhet, förälskelse, eller gammal vänskap skull,  utan att verkligen bry mej om varningsklockan. Grejen är att då får klockan låta högre och högre, och högre för att jag ska fatta. Även detta blir man bättre och bättre på, med åren.
Det finns människor som tror de har mycket intuition, och så lyssnar de inte alls! Och så finns det de som inte tror de har intuition alls!
.Men var lugn! Det går att öva upp!
JAG TROR att vi alla har lika mycket intuition, att det finns tillgängligt för oss alla och att det inte är nått hokus pokus.
Det är energier, vibrationer som vi fångar upp från platser, händelser och inte minst, människor runt om kring oss.  En del av oss har det mer naturligt, det kan bero på födsel och ohejdad vana, så att säga. OM man har vistats mycket i naturen, vuxit upp på landet,  så är troligen intuitionen högre än om man inte gjort det.
I naturen kan vi finna oss själva och därmed vår intuition. 

Om jag har några träningstips?
Var observant! det är mitt bästa råd.
Var observant på hur du själv reagerar på andra människor, platser, på händelser.
Vad får dig att må bra?
Vad får dig att må dåligt?
Vad får dig att agera si eller så?
Vem känner du att du kan lita på och vem kan du inte lita på?
Och först av allt, öva upp din tillit till dig själv!
Gör som Ronja Rövardotter: "Tas med det som är farligt!"

Gå till älven.
Tälta ensam.
Ta en tur i skogen, själv!
Res iväg några dagar, ensam.
Ställ dig på scen, speciellt om du är livrädd för det!
Sjung på nästa kalas du bevistar! Eller ställ dig upp och läs en dikt!
Ska du åka iväg, byta arbete, ut och dansa, hälsa på en kompis, välja en bok att läsa? Stanna upp och känn efter INOM dej! Var öppen för signaler! Är det EN bok i bokhyllan som du hela tiden får ögonen på, då är det nog den du ska läsa. Känns det jobbigt när du tänker på kompisen som du ska hälsa på? Är det för att kompisen kanske mår dåligt eller för att du egentligen inte vill umgås med den "kompisen"? Vill du verkligen ut och dansa? Eller åker du för att "alla andra gör det"? Öppna upp inåt och känn efter!!!
Själv ska jag försöka få till ett par dagars tystnads-retreat i höst.
Tro aldrig att du är fullärd!

I att testa dina gränser, finner du dom.
I dej själv ligger intuitionen.
I dej själv, i kontakt med ALLT annat!
Var rädd om dej.
Lyssna till varningsklockor.
Se förbi det guld som glimmar.

Dansa i fullmånen, men inte för någon annans skull än DIN EGEN och KRAFTEN.

 


onsdag 20 augusti 2014

Regnet, vansinnet och friskvård av planeten mm By the way: Where is the love?

Regnet det bara öser ner.
Men vi behöver iallafall inte lämna vårt hem, våra saker och, som den lille pojken jag såg på nyheterna igår
( tror han var från norra Irak, stängde av, orkade inte se... )  och som gråtande berättade att "Vi fick lämna allt till och  med farmor och farfar!"
 Då brast mitt hjärta fullständigt!
 Att få lämna kvar anhöriga när man flyr från krig och svält, som detta var fallet, behöva lämna allt och till och med älskade farmor och farfar. Ja jag såg det ju på honom.
Hans farmor och farfar stod lika nära honom som några far - och mor-föräldrar står / stått mina, såklart.
 Ja det berör mig så djupt att jag gråter när jag skriver detta.
Vad är det för en värld vi lever i?
När vi inte kan sluta kriga, och se till så att alla får mat?
Istället för att lägga pengar på vapentillverkning och skit, lägga det på friskvård av planeten och oss själva. Ska det vara så svårt. Vad är det för fel på oss?

Kan vi inte enas om att stänga av det här kapitalistskitet med en gång!?
Bestämma oss för att bete oss som människor?!
Och ta hand om Jorden vi ärvde och varandra!?
Och vara helt överens att alla människor har samma lika värde?!


måndag 11 augusti 2014

Välja väg

Jag har skrivit en dikt en gång som heter just "Välja väg".
I den låter det enkelt, som om det bara är att bestämma sig och styra sina steg.
Det finns ju olika aspekter och olika anledningar som kan göra beslut lätta eller svåra.
Men det viktigaste för mej nu är, tror jag, att inse att det inte behöver betyda att välja bort, att välja. Visst väljs somligt bort, men bara det jag vill. Jag får inte glömma min makt över min tid.
Min tid är min tid. Så enkelt och så svårt är det. Just.
Det är jag som ska prioritera åt mej och ingen annan.

Älskar det engelska talesättet:

You can't please everybody

So  please yourself



Välja väg.

Det finns ögonblick i alla liv
då vi måste välja väg
bestämma oss
och styra våra steg

Visst kan vi driva med vinden
enkelt att simma med strömmen
lätt att bara nicka och hålla med

Men
Det finns ögonblick
då vi väljer
vi måste välja väg
bestämma oss
och själva styra våra steg

En tid när vi står där
öga mot öga med sanningen
Visst kan vi vika undan
men bara för en stund
allt kommer tillbaka
för jorden är väl rund?


Visst kan vi driva med vinden
enkelt att simma med strömmen

Men se på dej själv
Orkar du leva med lögnen?
 
Det finns ögonblick
då vi väljer
vi måste välja väg
bestämma oss
och själva styra våra steg

Vem vill sitta där i slutet
av världens längsta återvändsgränd
Stå där och ha slut på tid
och på skylten står bara: Vänd!

Visst kan vi driva med vinden
simma med strömmen
Lätt att bara nicka och hålla med

Det finns ögonblick
Vi måste bestämma oss
Måste styra stegen
Måste välja väg







fredag 8 augusti 2014

Naturens gåvor

Naturen dignar nu av gåvor här i södra Sverige, säkert i större delen av landet, denna fantastiska sommar, 2014. Plommon, hallon, äpplen, björnbär, lingon och säkert har det varit blåbär också, fast de har jag inte plockat mer än direkt i munnen, några stycken. Smultron höll jag på att glömma! Smultron, så ljuvligt gott.

Jag borde avsätta mer tid för tillvaratagande, det är en sak som är säker. Jag ska försöka bättre mig!
Tack Moder Natur för allt du ger oss!

                                   

måndag 4 augusti 2014

Ser

Jag ser rakt igenom ditt leende, rakt igenom ditt skal.
Och jag ser en människa, inte alltför olik mej själv. Fast vi är så olika, till synes.

Den största skillnaden är nog att jag varit igenom så mycket mer, och vet att inte alls så mycket spelar så stor roll... Och helt andra saker än det "vi" tror är det viktiga, är det.

Stjärnhimmeln igår talade om för mej, att vi alla, och allt, är oändliga.
'Lyssna gärna till Tranströmer då han läser Romanska bågar!