Läste precis

Läste precis om en författare som sa sig ha skrivandet som terapi. "Fan tro´t!
Jo vem har inte det? Kanske den som skriver deckare möjligen. Vi andra som skriver lite vad som helst, berättelser, dikter, blogginlägg. Lite meningar i en anteckningsbok, eller anteckningsbok efter anteckningsbok genom decennierna, nog handlar det om en slags terapi. Ja men, amen!

Så är det säkert för alla våra uttryck, utan dom kan vi inte klara oss. Utan att måla, dansa, göra musik, snickra en fågelholk, virka en duk, skriva några rader, är det mycket svårare att vara människa. Så vi som kan, som har armar att röra på, ben att gå på, ögon att se med, öron att höra med, UTTRYCK dej!

Tiden är en märklig sak.
Den går så fort, känns det som. Men den kan ju också gå så otroligt långsamt.
Just den senaste tiden, tycker jag, har gått otroligt fort. Troligtvis för att jag haft så mycket att göra. Men nu är det dags, nu ska jag försöka att dra lite i nödbromsen och känna efter, kunna få kontakt med mig själv. Troligen krävs det många skogsrundor och en och annan meditationsstund vid sjön, men det ska jag ta mej.
Ska också försöka komma igång att skriva mer igen. Det är nödvändigt, verkligen. Så, jag säger på Återseende, gott folk!

"Dagen idag, är en märklig sak. Tänk evighet fram och evighet bak." / Alf Henriksson