Glad igen! (Evig FriHet!)

Trött, trött och trött, rivstart på jobbet efter semestern.
Jobbat vaken natt och långpass "hullerombuller" och så blir jag förvånad då jag är trött?
ha, kan bara skratta åt mej själv ibland...


Som en kollega sa, varför skulle du orka så mycket mer än alla andra? 
Ja varför?
Finns inget vettigt svar på den...

Glad igen är jag ändå, trots tröttheten, jag har återfunnit mej.
Så kan jag uttrycka det.
 Jag känner mej i fas med mig själv även om jag skulle behöva en semester till för att bara vara och gå långa rundor i skogen.
Har dock lagt in om lite ledighet, igen, snart, såg att jag hade många plustimmar.
 Lite av dem tänker jag ta ut.

I fas med mig själv, tack vare Livet, Barnen, vännerna, elden och glöden!

Tänker nu spela en av Sveriges härligaste artister : 




Louise Hoffsten är en stor favorit för mej.
 Med sin röst, sin känsla och, rätt ofta, sitt munspel är hon suverän.

Kompisar är viktiga.
Vänner.
"Eldabrasanfränder".
Viktigt. Viktiga.
Både med socker och utan;)
Åter & Alternativt
Over & Out
Twist n´shout!

Take Care!

En WANsinnig KONSTig blogg?

Idag har jag varit på Wanås.
Wanås är ett slott utanför Knislinge i Skåne,
Östra göinge kommun, där konst natur och historia möts.
Ja, även människor! Sprang på en före detta kollega som liksom jag var där för första gången.
Det är inte så långt från där jag bor men just de där platserna som är så nära missar man lätt.. det blir inte av, men nu blev det äntligen av. Har tänkt att jag skulle åka dit, många gånger.

Blev fantastiskt berörd av flera av installationerna där.
De väckte allt från fnitter, tankar till kalla kårar och en tår i ögonvrån.
Jag tror det är nyttigt för människan att bli berörd på det sättet.
Det skapar kontakt med vårt inre.
Jag önskar att vi ännu mer tog vara på barns nyfikenhet
och skapande i skolorna och jobbade mer med våra sinnen där.

A house for Edwin Derby av Robert Wilson.

Det installation som berörde mej mest var Graf Spee, som jag tyvärr inte har bild på och är i stort sett obeskrivbar.
 Det är en upplevelse bortom ord.
Först tänkte jag bara "Ja jisses vad är det här?!"
Sedan gick jag runt där i rummet där en massa fönsterbågar, ja fönster satt mot en vägg.
Olika former och färger, med ett fantastikst ljud i rummet och knåttror kom på mina armar, precis som tårar i ögonvrån.
Jag blev tvungen att stå där inne en extra stund, det var en mycket häftig upplevelse.

En annan, som också, väckte oerhört mycket tankar och undermedvetna känslor var "A house for Edwin Derby". Rekommenderar, att Om du har vägarna in på Wanås, missa inte detta hus.
Du lär inte gå oberörd därifrån.


Sissel Tolaas har gjort en doftinstallation där besökaren även får deltaga genom att skriva sina doftminnen på en vägg.
Jag skrev tre doftminnen.
Doften av äpplen på lagring hemma hos mormor och morfar.
Doften av manlig svett och skog, har man varit sambo med en skogshuggare så har man;)
och det tredje var doften av nyfött barn.
Har man luktat på ett eller fyra nyfödda barn så glömmer man aldrig den doften.
Lukten är ett fantastiskt sinne!

Fideicommissum

Den kissande damen, ja en staty av en kvinna på huk som kissar är ett mycket verkligt inslag.
Den är fantastiskt autentisk.
Namnet på den är Fideicommissum, och det kan man förstå.
 Konstnären Ann-Sofi Sidén fick pris för denna 2009.

Extra roligt är att det går att åka kollektivt ända fram till Wanås.
Gå in på Skånetrafiken så kan du se hur smidigt du kan åka från Hässleholm och från Kristianstad t ex..
Det är en mycket barnvänlig park!
Det finns även restaurang och café, delikatessbutik mm
Är man många och barnfamilj t ex kan jag rekommendera att ta med en massäck eftersom priserna är som de är på ett sådant ställe, så hade mina barn varit mindre och med så hade jag bakat Pizzabullar dagen innan och haft med en rejäl flaska med dricka till dem och en termos kaffe till mej.
 Men nu var jag ensam betalande ur min plånbok,
( entré 100kr för vuxna, där man sedan har tillträde till parken resten av säsongen!!!) så jag unnade mej en Vaniljlatte och en alldeles fantastiskt onyttig kaka.
Sött så det rev i halsen, har blivit helt ovan vid det där giftet kallat Socker...

Konstbeskådande Shanti

Att åka till ett sådan här ställe är extra roligt att göra i ett sällskap som också uppskattar konst, såklart.

Nu ska jag varva ned, smälta intryck och sova strax.
 Ett långt arbetspass väntar  mej i morgon.

Simma Lungt!

Fotot taget i Filipstad, "Ack Wärmeland du sköna!"

Tankar i skymningen/ Kärlek och hat / Ostböjelse ha ha;D

Hej och välkommen!

I skrivande stund sitter jag i mitt vardagsrum, syndar med en påse Cheez crunch cherz
( varför ska allt ha så krångliga namn nuförtiden?. Knapriga ostbågar är det.)
och dricker hemmagjord flädersaft.
Vem som gjort saften vet jag faktiskt inte för en av mina söner kom hem med en flaska och sa:
 "Här, här är flädersaft!"
 Och jag undrade såklart vem som gjort den men jag tror han sa: "Det du!"
God är den i alla fall och jag har mina aningar om vem som gjort den.
Ostböjarna är köpta på Konsum. Jag handlar mer och mer där.

Tankarna denna afton cirklar runt olika saker som kvällsdoppet i sjön, att jag faktiskt äter ostbågar ikväll, jag som "aldrig" köper snacks överhuvudtaget, morgondagens utflykt med Shanti och innan dess frukost med grannen, Utöya, "kärlek och hat, fiende kamrat, glädje o sorg, hydda och borg."

Kvällsdoppet var skönt. Svalkande. Uppfriskande
Nästan som ett kärleksmöte..
Det är flera år sedan jag badat så mycket som i år. Doppat mej, simmat i både sjö och "bergahålor"
( Stenbrott, jag bor i "Stenbrytarland" ) .

Överhuvudtaget så har jag gjort mycket mer i år än jag brukar.
Eller rättare sagt gjort ANDRA saker mer, Saker, aktiviteter som jag längtat efter och nu fått utlopp för t ex elda brasa i Goda vänners lag, i stort sett varje vecka sedan januari.
 Då vi började var det minus 15 grader och snö.
Aktiviteter som jag ska bättra mej på, som jag faktiskt gjorde mer för ett par år sedan var att baka, laga storkok, sylta och safta.
 I och för sig är den förändringen naturlig, mina barn är stora, jag tillbringar mer och mer tid och måltider ensam, det klart att jag inte gör så stora kok nu som då vi var 6 personer i hushållet, det säger sig egentligen självt.


Ostbågar. Ostbågar en en böjelse ha, ha ostböjelse jag har.
Jag ger inte efter för den ofta men då jag gör det, som ikväll, frossar jag och kan trycka i mej en hel påse själv. Som väl är inträffar detta bara ca två gånger om året och jag har inte kommit på om det är vid vissa specifika tillfällen. Undrar hur månen står i  förhållande till venus just nu;D


Utflykten i morgon är bestämd idag och det vi bestämde var att:
 vi åker och tittar på konst.
 Konstigare än så är det inte!

Utöya. Jag saknar fortfarande ord såhär ett år efter. Det har gått in i mitt medvetande nu, det har tagit tid, vad som verkligen skedde där. Förstå det, kommer jag troligen, dock, aldrig att göra. 
 Vila i frid  ni tappra unga människor!

"Kärlek och hat, fiende kamrat, glädje o sorg, hydda och borg." 
Allt det där som utgör Livet!!!

Mitt största problem, just nu, är att få tiden att räcka till allt jag vill.
 Då ska man inte klaga.
Det gör jag inte heller.

Att förväxla känslor

Att veta vad man verkligen känner och att lita till det är inte alltid lätt.

Som intuitiv människa
(det är vi alla, men vi bejakar det mer eller mindre!)
 kan det ibland vara svårt att veta vad som är känslan,
den mer fysiska påtagliga, och vilket som är intuitionen.
Eller,nej, jag känner skillnad, på vilket som är vilket, men
då de inte alltid är överens kan det ena känsan bedraga den andre.

Ytterst, eller innerst kanske jag ska skriva,
är det intuitionen jag bör lyssna till har jag kommit på.
Eller vetat instinktivt, intuitivt, alltid?

Vad den är för något är jag inte hundra på.
 Det kan vara nedärvd kunskap som ger sig till känna, ärvd via dna genom årtusendena,
det kan vara nått mer andligt, själen som talar till förnuftet
och kroppen kanske, många kallar det sin "inre röst".
Jag vill beskriva den som den innersta känslan, den som kommer INNAN förnuftet hinner reagera och förståndet sätter in.

Att förälskelse kan säga JAAAAA!!!!
och intuitionen säga: NEEEEEJJJJJ!!!
 samtidig som förnuftet säger:
 "Ja men hen är väl trevlig?!
 eller:                                                                        
"Det där är verkligen inte nått att hänga i julgranen!"
( och varför skulle man hänga någon där, överhuvudtaget;))
Inte helt solklart hur man agerar?


Eller i ett helt annat fall.
 Du får det där jobbet som du sökt.
Som lät så himla bra men då du får beskedet att det är ditt så säger din intuition:
 "Å, Nej!" och ditt förnufts säger kanske,
 "Åh så fint jobb, högre lön och status eller fria tider mm"
och dina vänner dunkar dig i ryggen och gratulerar medan den där inre känslan, av att nått är fel, blir större och större...

Det finns sätt att öva sig att lyssna på sig själv,
på att veta hur man bör välja,
 vilket som är intuition och vad som är osund oro.
Genom reflektion, meditation och genom att våga  reflektera
över vårt eget beteende, samt att alltid våga Leva!
Även att reflektera över andras beteende gentemot en själv är mycket nyttigt.

Intuitionen kan också tala om saker som är på väg att hända.
Vi kan ana att en olycka är på väg, eller att kärleken är på väg, eller att
en viss människa, som du bara hör talas om, kommer att spela en stor betydelse i ditt Liv.


Jag är ingen expert.
Jag är en människa som alla andra.
Jag försöker lyssna och lära, både inåt, utåt och uppåt.

Take care out there!

"Himlen

är oskyldigt blå", idag, äntligen.
Det är vackert.
Jag såg, i natt, att det var på gång.
I natt lyste stjärnorna klart och molnen skingrades.

I natten satt jag, i trevligt sällskap, och hörde skratt,
sång och klingande ljud från en fest.
Jag önskade inte alls att jag deltog i partyt.
 Det var så gott där jag satt.
 Brasan värmde likväl som det fina sällskapet.
Det blev till och med ett dopp i kvällen, inte så farligt kallt som jag trodde.
 Skönt, uppfriskande!

Vid midnatt sköt de upp ett par, kanske tre, raketer.
Fyrverkerier är inget jag brukar uppskatta.
Tycker mest det är pengar som vi sätter fyr på och sänder upp i luften.
Dock var detta en härlig final på kvällen, även för oss som betraktade det på avstånd.


Idag vaknar vi till en blå himmel.
Som vi, de flesta, har längtat.
Passa på nu och njut!

De talar

om Frankrike, just nu, på radion.
Det väcker minnen i mej.
Ett par gånger var jag med pappa där, då han arbetade i Paris och Le Mans.
Ena gången var min mamma också med, den andra gången var det jag och min ena syster som var med.

Jag var mycket ung och gravid.

Minns att vi var ute på vischan och körde.
Slingriga vägar, mellan fält av sädesslag och lavendel, ringlade genom landskapet.
Vi stannade till i en liten by och även vid ett kloster, utan för byn.

Där, minns jag, att jag tvekade.
Skulle jag?
Skulle jag öppna bildörren, rusa ut, bort till porten och in i klostret?
Be nunnorna om att få bo där, föda mitt barn där och slippa åka hem?

Senare hade jag behövt åka hem ändå, men just då... 

Var den låst, porten?
 Eller var det bara att slita upp den och rusa in?
Skulle jag mötas av en snäll nunna som genast fattade tycke för denna mycket unga blivande mamma?
Eller skulle jag mötas av ett extremt strängt ansikte?

Jag satt kvar i bilen.
Pappa läste ur en turistbroschyr om klostrets grundare, ålder på byggnaden och, dagens, inriktning på verksamheten.
 Han och syster diskuterade något, jag minns inte vad.
 Jag satt i baksätet, tyst, med mina tankar och min mage.

Ibland kommer de där små stunderna som kan ändra historien.
Då vi kan ändra vår egen historia.
De stunderna är nu och nu och nu!!!!
Hela tiden, NU!

Ofta säger jag och många med mej: "Det är som det ska vara just nu!" och det tror jag på.
Fullt och fast.
Det var inte så det skulle bli.
Jag skulle inte bli en smitare.

Jag skulle bli en som vågar åka hem, vågar möta människorna, våga stå till svars, föda barn,
 älska ( eller kanske i omvänd ordning;) ), leva fullt ut, slåss för svaga och  för mej själv.
( fast ibland är även jag en liten lort;P)
Jag skulle bli och vara mej själv.

Det är en spännande tanke att det var SÅ nära att jag sprang ut ur den där bilen den gången...
Antagligen hade pappa övertalat mej att gå in i bilen igen, eller kanske inte?
Syrran? ja troligen.
Det får vi aldrig veta.
Antagligen hade jag inte fått stanna där utan slussats hem till den svenska socialtjänsten,
 för inte kan en gravid, svensk, 14-åring rymma in i ett kloster i Frankrike och stanna där?

Jag sprang inte in dit och jag fick vara ifred för den svenska socialtjänsten.
Barnen föddes, stor, frisk och stark.
Att vara så ung mamma har sina fördelar också, om man får vara i fred OCH ha människor som, inte bara tror, utan är helt övertygade om att man klarar uppgiften, då kan de naturliga instinkterna fungera.
Vilket de gjorde i mitt fall. Vi har det i oss, om vi inte fjärmar oss för långt från det naturliga!!!

Svag för kloster är jag fortfarande.
Det är ett  intressant livsval, att välja det Livet!

PS. Ett mycket intressant livsval att inte välja det också, måste jag säga! 

Att brottas

Att brottas med frågor,
som mest handlar om att reda ut saker för mej själv,
är det jag borde ta itu med nu.

Har två dilemman att försöka ta ställning i.
Svårt att vara "född diplomat"...
Ibland är det tvunget att bestämma sig
Det är, snart, det läget nu.

Inget av dessa dilemman är från början mina.
Ändå har de blivit det.
Kanske är det den största lärdomen i detta?
Att på ett nytt sätt se skillnad på ditt o mitt?
I form av mina problem kontra andras?

När blir andras problem mina?
När blir mina problem andras?
Och vad, tycker jag, ska vi
självklart hjälpas åt att lösa?
Och Varför?

Konflikter är inte min grej.
Det har dock, lossnat ordentligt för mej på ett sätt:
Jag hyser sällan rädsla för dem, numera.

 Som vi, många, vet, går kris och utveckling hand i hand.
Utvecklingen är lönen för krisen...
Till och med själva meningen med krisen.


Ibland är det så att striden, konflikten, brottningsmatchen, inte är min, och ändå hamnar jag i den.
Då är min uppgift, kanske, att lära någon annan något?
Kanske helt enkelt genom att tydligt visa att den  "brottningsmatchen" är inte min, så jag lämnar ringen.
Det är kanske både min lärdom och andras.


ATT FÖRSÖKA:
Tänka objektivt är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet!;)

I am a passanger

Rika på tid!

Vaknade av att hunden skällde, förskräckligt tidigt, idag. Han ville ut.
Så jag hoppade i kläderna och tog ut "jycken".
Skrev sedan minnesanteckningar från styrelse/efter-marknaden-mötet igår och det var en hel del som blev sagt. Ett bra möte, tycker jag.
De tar alltid längre tid än man tror, de där mötena, men det beror väl på att vi är en styrelse där alla har åsikter och där alla vågar och vill säga sitt. Det är bra! Utom att tiden skenar på så, jag hade trott vi skulle vara klara på max 1,5 timme men det tog 2,5 timme. Tur vi har roligt  under tiden.

Tur är, också, att jag fick 10 dagar med, nästan, 40 graders värme och strålande sol. Detta då jag var i Bulgarien. Annars hade jag nog också varit en av alla er som gnäller över vädret. Nu gör jag inte det, för regnandet har en en positiv effekt som jag älskar, nämligen alla kantarellerna.
Dock tycker även jag att det kunde komma lite sol nu för det är synd för alla som inte fuskat utomlands som jag, vi behöver verkligen sol här i norden! Så väl, så väl!

Dagen idag är min sista lediga dag för denna veckan, i morgon börjar jag jobba igen. Det känns bra. Har hunnit mycket på min semester även om jag har mycket mer som jag vill göra.
Idag behöver jag ta ett tag med städningen, jag är duktig på att skjuta upp den till en annan dag, och sen till en annan dag... men idag är kanske den dagen?

Kom att tänka på ett samtal under semestern, då jag och ungdomarna som var med mej talade om den fattigdom vi såg då vi färdades i Bulgarien. Och jag sa att, de är fattiga, de odlar i hela sina trädgårdar för att få mat,  men har ni tänkt på att de är rika på tid?
En av ungdomarna tittade frågande på mej: Rika på tid?!? Vadå?
Jo de är rika på tid, svarade jag, de har hela dagen att lägga upp som de vill medan vi, till vardags, har en massa tider att passa och en hel del saker som "tar" vår tid.

En ny tanke för den som frågade, att man kunde vara rik på något annat än pengar. 
Det hade den personen aldrig hört talas om, innan. 
Det är rätt viktigt att sprida, tycker jag.
 Att man kan ha ett rikt liv på olika sätt.
 Det handlar inte om pengar!

När jag inte städar garderober, skriver, hundgår, plockar svamp, cyklar min batbike, kokar storkok, eldar brasa med mina kära vänner, jobbar, pratar långa samtal med mina barn, vänner och vår inneboende, dansar, städar, facebookar och bloggar,  dricker kaffe, när jag har en minut över: ja då övar jag på självrespekten!:D Kanske lite, lite under tiden jag gör allt det andra också;) och det går väldigt bra, tycker jag. Kommer på mer och mer hur jag funkar. Andras mönster är så lätta att se, de egna lite svårare. Med sinnena öppna,  med modet och viljan i behåll, lär vi och utvecklas hela livet.

Vardag

Röjde i min garderob igår.
Jag som sällan kastar gjorde faktiskt det med en del.
Ett par zebrarandiga byxor ( one size) som jag haft sedan 80-talet åkte, de var totalt utslitna.
De har varit älskade och väl använda men nu fick de gå till "värmekälla" i stället.
Lite annat åkte också, en halv sopsäck blev det faktiskt.
Jag som tycker att jag "inte har några kläder"...
Men har förnyat lite i alla fall och fått bort en del, alldeles, för gammalt.
Det känns bra.

Storkok på spisen känns också bra. Mysigt, när regnet strilar ned utanför.

Inte mycket att klaga på, men jag har lite smärta i ryggen efter många cykelmil.
Min kropp är inte riktigt van ännu, vid att jag cyklar flera mil i veckan.
Den får allt snällt ta och vänja sig.
Jag tänker nämligen fortsätta med min nya friska vana!
Det är härligt och så ser man så mycket mer när man cyklar än när man åker bil och buss.
Köra bil är inget jag gillar.
Cykla är mycket bättre och har jag hjälp i uppförsbackarna av min elmotor så är det kalas.
Det har jag!

I eftermiddag ska jag och två av sönerna hjälpa min mamma lite och ikväll blir det styrelsemöte med "byaföreningen" www.hokon.se där jag är sekreterare.  Vi ska summera marknaden mm
Sönerna och jag har, just, ätit lunch nu och pratat om att fler och fler i städerna odlar, att många ungdomar bland annat i Grekland, flyr ut på landet och försöker leva självförsörjande. Här hemma finns en liknande rörelse som har intresserat mej länge ( kika gärna in på www.alternativ.nu om du själv är intresserad.
Möjligen flyttar jag till en mycket mindre stuga med bara ett rum, en kamin och all enkelhet, när barnen är utflygna eller, alternativet, att göra Gröna huset till ett verkligen Grönt hus med gröna energilösningar och torrtoa ( förbränningstoalett verkar kalas, men lite dyrt) och kanske i en gemenskap med någon som vi ha en stuga på  "min åker" och någon kanske vill renovera och bo i stenlängan här, vem vet vad framtiden har att erbjuda. Just nu, är alternativet att bo här, det bästa. Två hemmaboende barn, en inneboende ungdom, en hund och tre katter. Gröna huset är lagom och bra, i detta livsläge som råder. Vi har bott 6 personer här som mest när jag var sambo och alla barnen bodde hemma, det enda som kunde saknas ibland då var en extra toalett då alla behövde på toa samtidigt;)

Var sak har som bekant sin tid.
Sortering och rensning ska fortsätta här hemma.
Jag tänker lägga ut en hel del på ww.traidy.se eftersom där kan jag låta en del, av det jag säljer, bli till välgörenhet istället.
T ex kan jag skänka min förtjänst till Kooperation utan gränser och det känns helt rätt för mej. www.traidy.se ska nystarta igen nu 1 augusti och jag tror det blir en hit!
Kolla gärna in deras sida!

Ja, nu är det, åter, vardag i Gröna huset och det känns bra.
Snart börjar jag lönearbeta igen efter semestern och det känns helt ok.
 Jag gillar vardagar och det är bra, för Livet består mest av sådana.
Skönt också att veta att jag arbetar heltid bara i 2,5 månad och sedan blir det 75 %, passar mej utmärkt.
Måste ha tänketid, skrivartid och
tid att andas också;)

Ha det gott!

Äntligen!

Äntligen en hemmadag!
Jag är mycket i farten, gillar när saker händer och när människor möts.
Det är inte ofta jag är hemma i "Gröna huset" en hel dag.
Idag blir det troligen inte heller en heldag hemma för biblioteket drar, men det blir nog bara det.
Buss upp till Stora Samhället och ett besök på biblioteket.

Annars, hemma. Tvättar, viker tvätt, går hundrunda mellan skurarna, tänker, klurar, tar avstamp, och sätter ned hälarna ordentligt.

Vill så mycket och behöver återhämtning, så väl, så väl...

Ibland när jag är väldigt "slut som artist" då orkar jag inte läsa romaner, då läser jag dikter, noveller och brev. Finns många fina, utgivna, brevsamlingar som är läsvärda. Den som skrivit breven kommer nära, ofta även mottagaren och det vittnar om vilka de är och vilken relation de hade till varandra.
Kan rekommendera Dan Anderssons brev  som är samlade i:

Bild Dan Andersson, men ej Hjärtats oro..

Hjärtats oro.
Dan Anderssons brev till Elsa Ouchterlony, Eva von Bahr,och systern Anna Andersson sammanställda och med kommentarer av Gunde Johansson. [Dan Andersson-sällskapets skrifter 27]

Harry Martinsson

Poetiska Törnrosbuskar i mängd- Brevsamling Harry Martinsson  i urval och med kommentarer av Paulina Helgeson.

Karen Blixen

 

Breven från Afrika - som är en samling brev till Karen Blixen då hon befann sig i Danmark och fick brev från människor nere på hennes farm/plantage i Kenya.









Kommer framtidens liknande samlingar vara:

 Ulf Lundells mail?  
Bodil Malmstens sms?
Hrm, man kan undra..
Nu ska jag lunka vidare i dagen, finns mer tvätt att tvätta och hänga, minsann tror jag magen börjar knorra något om lunchdags också;)

Lita till Lusten!;)

Min semester börjar gå mot sitt slut, för denna gång. 
Sen kör jag heltid fram till 1 oktober, ja kanske mer än heltid beror på vad  man räknar med i "jobberiet".

Efter den 1 oktober ska jag arbeta 75 % i min vanliga tjänst och sen håller jag på med lite annat vid sidan om och lever man enkelt behövs inte så stora inkomster.
Det gäller att hålla utgifterna nere.
Hur har du råd, undrar någon?
 Ja vi kör inte så mycket extravaganza i den här familjen, tv´n är en och den är tjock, möbler kuddar kläder köper jag inte heller varje vecka, inte ens varje månad och det är inte många kr jag lägger på kläder om året. Jag äger ingen bil är istället ansluten till en "kollektivbil" som jag har när jag tvunget behöver en bil, utöver det åker jag kollektivt och kör min el-cykel.Det funkar rätt bra faktiskt.

En av mina söner testar min el-cykel.

Nöjen?
Det jag tycker är allra roligast är gratis. Som att elda brasa i fina vänners lag. det kostar en tändsticka om man inte kokar soppa därtill. Soppan, som vi ofta kokar därtill, kostar inte många kronor. Eller som att deltaga i en kamratcirkel där man tillsammans arbetar kring ett ämne. Gå i skogen är också "rätt gratis";)
Det mesta går om det är det man vill! 


Det gäller att gå på Lusten!
 AHA;)!
tänker någon, men lust är så mycket mer än den sexuella lusten!!!
Jag talar LIVSLUST här!!!! 
Att känna LIVET  i en kvällspromenad  där man beskådar solnedgången, att bada i en "bergahåla" med en nyfunnen vän, att gå barfota i daggvått gräs, att skriva, måla, dansa, åka skidor, springa, sjunga, kramas, leka med grannens barn,  JA ALLT DET DÄR SOM GER LIVSLUST! tror vår inre kompass INTUITIONEN säger oss ofta att gå på lusten.

Intuitionen är naturligtvis oerhört viktigt för mej som till och med kallar mej "Lady Intuition" i Bloggosfären.
 Ja, jag har gått på min egen inre röst i många år och för mej är det, det rätta och självklara. Den hjälpte mej att våga bli mamma i väldigt unga år, den har lotsat mej genom Livets många skeden och jag tror att jag blivit ganska lyhörd genom åren. Även de svåra sakerna jag varit med om har haft en mening. Det är lättare att se nu när Livet känns betydlgit enklare. 
"KNOCK ON WOOD;)"


Ikväll har jag kommit hem från en "lille tur" till Köpenhamn,.
Jag har haft det dejligt med en kompis ett par dagar och det är FRID OCH FRÖJD för själen att ha riktiga vänner, både nya och de som jag följts åt med lääääänge.
Min själ är ganska dansk, jag trivs mycket bra i dk, men det är också väldigt skönt att komma hem till göinge igen. Brukar mena att :
"Så dansk är jag i kropp och själ att jag älskar mitt lilla hus i göinge;)"

Jag är inte någon "typisk svensk i dk", denna vistelse har jag druckit 0 st öl till exempel. ( bilden är från i vintras..... då blev det visst en lille bajer eller två..)
jag dricker överhuvudtaget väldigt lite alkohol, eftersom jag är som jag är ändå och har väldigt roligt som nykter, faktiskt mycket roligare än jag någonsin  haft som berusad. Så därför har jag gjort det valet och själen nickar och håller med, det är nämligen ett bra val för både kropp och själ.




Men vi fick annat gott till LIVS och det var härlig Live musik! 
Det är nämligen Copenhagen Jazz festival just nu och det var liv och musik i, nästan, hela staden.
Så vi stannade och jazzade loss en stund med dessa svängiga herrar, se bilden.

Det svänger ju, för katten!

 För att återgå till det där med lusten så är det viktigt att finna vad som ger Livslust.
Även jag har haft en tappad sådan då och då, och jag är livrädd, ibland, för att hamna där igen, i  att allt känns meningslöst.
 Jag hoppas, tror och önskar att jag håller det i schack.
Promenader, långa, i skogen räddar mej när det är tungt.
Det är länge sedan nu som jag "mådde katastrof" men jag har inte glömt HUR det känns.

Jag litar till Lusten, Livet och Alltets andetag!

Ta hand om dej och din Livslust!

Ps. Ibland måste vi alla blåsa lite på glöden för att den ska orka flamma upp igen!!!
Det som funkar för mej är: Vänner, Promenader, djur och natur, simning och att umgås med nära och kära, men även ENSAMHET och vila, när så krävs.
Och vilket som behövs kan vi bara veta själva om vi lyssnar på oss själva!!!

Traidy.se

Tjenixen igen!

Jag är inte alls för att ha annonser på min blogg, testade ett tag, men NEJ det kändes för kommersiellt. Inte min stil alls. Dock har jag gjort lite reklam idag för www.oraholma.se och nu tänker jag göra PR för en köp-&sälj-sida som heter TRAIDY www.traidy.se.
Där kan du precis som på många andra sidor köpa och sälja, lägga in annonser på saker du har hemma men tröttnat på.
Har du en butik kan du lägga ut varor där, som reklam för din butik och det fina i "kråksången"är att du kan välja att låta en del av det du får in på varan, eller hela, gå till välgörenhet. Låta pengarna jobba för MODER NATUR, din idrottsföening, Världsfreden eller vad du nu tycker är allra viktigast. En lista på organisationer som är anslutna kommer här:  http://www.traidy.se/alla-mottagare
Det här är en kalasgrej!
Tänk så mycket grejer det finns!
Tänk så mycket bra det kan bli av det!

Välkomna till www.traidy.se!

Under ytan

Allt är inte vad det först ser ut att vara...
Den superintressanta mannen kan under ytan vara ganska tom.
Den, tillsynes, tråkiga personen kan vara väldigt intressant, om man kikar under ytan.
(Egentligen är alla människor intressanta och bär på sin historia och alla är en roman i sig. En del gör verklighet och ger ut sina memoarer, sina tankar, eller berättelsen om en viss tid.  Då kan man ta hjälp här: http://oraholma.se/ .)

En tilldragelse kan vara nått annat än den först verkar vara.
En glad fest kan ha ett stråk av vemod över sig, eller under hela ytan.

Olyckan i förlängningen kan resultera i något fantastiskt.

Vi bör ha tålamod, se tiden an, lita till Livet.

Inte så lätt då man står mitt uppe i katastrofen.
Vad jag lärt, är, att det alltid finns två sidor av samma mynt, som man säger.

Den person som frestar på ditt tålamod allra mest,
 eller väcker vrede hos dej som du inte ens anade fanns där i ditt djup är nyttiga för dej!
 Dock i lagom dos.
 Säger som en reklam för ett betalkort:
 "Remeber, you´r in charge!"


Och när man kommit på att den som är "in charge" är man själv,
 då kommer den härliga sanningen:


Du/jag har ingen annan att skylla på!;)
( därför det är så nyttigt att bo själv i rätt många år... ;D)


Våga leva fullt ut, våga kika på dej själv, och våga vara den du är.
Vad är det annars för mening?
 Tveka inte, du är bäst på att vara Du!
 

I dag

tar jag semester från det mesta!
Jag har ordnat hund- och husvakt och drar till Köpenhamn.
Där bor en av mina närmaste väninnor, som varit med mej i vått och torrt i över 30 år nu.
Vi vet det mesta om varandra, som är värt att veta och även sånt som nästan inte är värt att veta alls:D

Det är roligt med nya vänner, och det är oerhört tryggt med gamla vänner som känt mej sedan "urminnes" tider. Mycket skoj har vi haft, både i Köpenhamn och i Göinge genom åren!
Ibland vansinnigt roligt, ibland mer klokt!
Det ska bli så dejligt!

Köpendanmark, here I come;)

Känslolivet

Något oerhört intressant är vårt känsloliv och hur det, verkligen, ibland lever sitt eget Liv.
Det är bra och viktigt att våga titta på sina känslor så objektivt vi kan.
Då kan vi komma tillrätta med en del "dumheter" vi håller på med.
Till exempel att lägga ut ångest på andra, eller bli kära i människor som inte är bra för oss.


Vadå?
Tänker kanske någon läsare nu, känslor ä väl känslor och de kan vi inte styra?!!
Nej, kanske inte styra, men påverka!
Ofta bär vi med oss beteenden som inte är bra och som är direkt kopplade till vårt känsloliv.


Så våga ta en titt under ytan, kan lova att det är intressant och dessutom kan vi lösa upp en del gammalt "groll" vi bär med oss och vi blir bättre medmänniskor då vi kan se, både, våra egna beteenden i nytt ljus och kanske även andras beteende. Empati, förståelse är inte fel i denna Världen och troligen inte i någon annan värld heller;)

Och att bryta dåliga mönster är bra, det kan resultera i ett mycket vackrare livsbroderi;)

Livets överraskningar

Ett par gånger i Livet har jag bett om överaskningar.
En gång var jag lite uttråkad och bad Livet om en överraskning.
Det blev en märklig resa, som inte är slut ännu.
Troligen är den livslång, överraskningen.
En bekantskap som påverkat/(r) mitt Liv mycket.

Nu har jag, åter, bett om något och det verkar som en ny fas är på väg i mitt Liv.
Mycket mer kan jag inte säga nu, men jag är glatt överraskad.

Livet är en märklig och fantastisk resa.
Jo jag vet att Livet kan vara svårt, motigt, förskräckligt, obarmhärtigt och för en del ohållbart...
Även jag har sett de svåra sidorna och vet att jag kommer inte alltid må så bra och vara så positiv som jag är nu.
Vi säger lättsamt att "Livet har sina ups and downs".
Jo jag tackar jag.
Vi säger också: "Shit happens!!!;)

Livets överraskningar är verkligen överraskningar.
Det som i början ser enkelt ut blir komplicerat och vice versa.

Jag försöker att lyssna mycket inåt, på mej själv.
På det undermedvetna som vet så mycket mer än vårt intellekt.
Det är inte alltid enkelt att förstå sina känslor och även "meddelanden" från oss själva till oss själva!!!
 men det går att öva upp.
Jag blir säkrare och säkrare på min intuition.

Ser med glädje framtiden an.
Hoppas Du också kan göra det!!!

Studiecirklar

Jag har en liten tid ägnat mej åt att leda studiecirklar.
I fjol gick jag en cirkelledarutbildning och jag har jobbat med två former av cirklar sedan dess.
Dels den ideella cirkeln här i byn, där jag är upphovskvinna och cirkelledare men då rent ideellt ( utan betalning, gör det för det är så fantastiskt kul!).
En del  vill kalla mej för projektledare, men även det låter "för stort".
En i cirkeln är jag och  igångsättare och cirkelledare.
I cirkeln är alla bidragande till resultatet och vårt sammarbete har varit fantastiskt och många har hjälpt till att "rodda den skutan". Har jagi nte varit på hugget så har någon annan trätt fram och hållt i rodret eller halat/hissat segel.
Ett lagspel har det verkligen varit och fantastiskt lärorikt och roligt!

Den andra typen av cirkel jag hållt i är är då  som  anställd, timvis, av det studieförbund jag jobbar för.
Jag har haft uppdraget att lära ut svenska till vuxna människor som valt att komma hit, till vårt land,
 och som tycker att "Sverige är ett fantastiskt land, utan stress!"

Jo jag tackar jag!
Stress har vi så det räcker till,
 men hur det än är med den saken så är det fantastiskt roligt att jobba i cirkel och att leda cirkel.

Vill du lära känna nya människor?
Lära dej nya saker eller kanske lära ut saker?
Då är det här med studiecirkel något för dej.
Kanske ska du prova i höst att gå en cirkel?
Du kommer, säkert, INTE att ångra dej!

Ha en finfin måndagskväll!

Det tänker jag ha:D

Kram de la kräm!;)

Fantastisk!

Denna helgen har varit heeeeelt fantastiskt!
Vi har i föreningen, Hököns intresseförening, hållt marknad och även haft bokrelease idag!
Vi har sålt flera hundra böcker, på en dag!
Boken handlar om den stora branden på Vakö myr.
Om boken och hur du beställer den kan du läsa på www.hokon.se

Vi hade även en utställning om Vaköbranden, idag.
Det är 20 år sedan den branden rasade och vår bok
och utställning är ett sätt att bevara fakta och minnen från en speciell händelse
 i närheten av vår lilla by i nord
östra hörnet av Skåne, bara ett par km från Smålandsgränsen.


Jag är tacksam att ha varit med på denna resa, från "tankefröet", jag sådde någon gång i höstas,
till den färdiga boken, och utställningen nu i dag.
 Många människor,som jag känns i nästan hela mitt liv, har jag nu jobbat nära och lärt känna mycket bättre under arbetet med detta projekt.

Tack alla som bidragit och som uppmuntrat och stöttat vårt arbete!

Nu är en tuff helg snart till ända.
 Jag har stött på viktiga människor idag,
ett par människor som värmer min själ lite extra bara genom att finnas i mitt Liv,
ett speciellt tack till er.
Mina härliga söner har alla troget vänt hemmåt denna marknadsdag, medan lika härliga dottern gjorde tvärtom och åkte till pojkvännens hemort i stället, en byamarknad är inte det coolaste här man är nästan 17, för sjutton!;D
 Även "extra sonen" har dragit för dagen så jag är ganska ledig och slö, bara jag och hunden hemma.
Snart ska jag dock smyga iväg på min elcykel för att slänga mej i underbart klart svalkande vatten i trevligt sällskap! 
Kan en helg sluta bättre?

Ta hand om dej och din tid under solen!

Varm kram!

"Lady Intuition"

Catarina Carleson

Extra barn

 Det finns några extra barn i mitt liv,
 barn som ligger mej varmt om hjärtat och som nästan känns som mina egna.
 Jag har ganska länge, ja minst tre år, haft två extra flickor i mitt liv och det är jag oerhört tacksam och glad för. De kom in i mitt liv och det känns som de varit där alltid, fast de inte är så rysligt gamla.
Vi ses inte jätteofta men när vi gör det så har vi mycket roligt och stor glädje av varandra,
de förgyller verkligen mitt liv. Mitt hjärta blir varmt då jag tänker på dem.

Blod är tjockare än vatten, heter det och det klart, de barn som man burit genom en graviditet, fött fram, ammat, haft i sin vård i alla åren och rent biologiskt, tror jag, finns ett starkt band så:
Inget slår de egna barnen. 

Den glädje jag känner över att ha fått det fina uppdraget att vara just dessa fyra underbara personers mamma, är fantastisk! 

Tackar Livet varje dag för det!!!

Mina syskonbarn och barnens kusiner, även på fädernet, (och nästankusiner, sådana som kom med i "giftet" inte giftet utan giftet;))) och kusinbarnet. 
Känns också mer som "mina", de ligger mej väldigt varmt om hjärtat alla!

Nu har jag av Livet fått ett litet extra uppdrag och jag är nu någons "Swedish mam" och det känns också lärorikt och viktigt
Att lotsa någon rätt i detta land, visa på kulturskillnader och att Sverige faktiskt inte bara är drömmarnas land utan också är en ganska tuff verklighet med hög ungdomsarbetslöshet och luddiga regler gällande mycket. Om detta uppdrag som "Swedish mam" blir långt eller kort det vet jag inte, troligen långt vare sig V väljer att bo här eller ge sig tillbaka, eller bo någon annanstans.
Vi har alltså en inneboende ungdom i vår familj just nu.


Lärorikt är det att våga ta in en ny människor i familjen,
 och spännande att se vilka uppdrag Livet ger mej!


Våga ta emot Livets uppdrag!:)

Får inte vara jag?

Jag är nog något man inte får vara i Sverige, eller? 

Jag är så glad att vara jag!
 Inte så att jag springer runt och tycker att jag är bäst, inte alls, alla är bra och alla är viktiga.
Det önskar jag verkligen att ALLA ska förstå! och känna i sitt innersta!!
För vet man det behöver man inte "sätta sig på andra"!


Jag är glad att vara jag för att jag vet att jag gör mitt bästa för att vara en bra medmänniska.
 Det är inte alltid jag är så bra som medmänniska, men jag VILL och jag FÖRSÖKER och jag försöker också vara MEDVETEN i mina känslor så att jag inte BARA går på ilska, ledsenhet , då är det mycket roligare att gå på glädje och kärlek och våga släppa efter där!

Inte alltid man vågar, Livet har gett törnar där också men så mycket roligare än ilska, missundsamhet och ledsenhet.

Jag menar inte att att man inte ska släppa fram dessa känslor när de kommer, det SKA man. 
Det är viktigt och ofta fyller ILSKA en viktig funktion men BARA om den kommer ut vid rätt tillfälle och där den ska!
NÄR ilskan kommer ut vid rätt tillfälle är den en stark och viktig kraft att räkna med, det kan vara riktigt skönt att bli riktigt arg vid rätt tillfälle.
Egentligen lika skönt som att ge efter för vilken känsla som helst vid rätt tillfälle.

Men hur kan jag vara glad att vara jag?
Jag har ju inte nått drömliv?
Ensamstående med knagglig/knackig  ekonomi då och då, äger bil gemensamt, "kollektivbilen", för det blir billigare och är bättre för miljön, på flera sätt. Lever mycket enkelt. Cyklar numera min elcykel många mil i veckan och försöker lära mig planera i detta mitt enkla liv, så det ska bli så smidigt och bra på alla vis, som möjligt.
Men det är mitt drömliv!
 Jag lever här och nu så gott jag kan. Jag vill inte byta med någon!
VI, min familj, har tak över huvudet, nära och kära som jag/vi tycker om, helt underbara vänner, en Man som ligger mej varmt om hjärtat och själen ( men, nä jag är fortfarande singel, om nån undrar;)) ,
 naturen in på knuten och min helt tokiga fantasi!

Ja det är mitt drömliv i nuet och jag kan tala om att det beror på att jag hela tiden försöker leva utifrån vad jag verkligen tror är rätt! Ja jag tror det beror på det...


Jag vet att jag har sårat människor, jag är inget undagtag, vi kan inte gå runt och vara människor ett helt liv utan att såras eller såra någongång... jag har varit elak också, mer elak än jag förstått... Det har jag insett när jag har vissa händelser på distans, men just då förstod jag inte bättre, tyvärr.
Jesus sa: "Herre förlåt dem, ty de veta inte vad de gör!"
Det är nått att tänka på, om någon inte förstår hur illa den gör, hur skyldig är man då?

Jag vet också att jag inte har någon människa i mitt förflutna som jag INTE skulle kunna prata med.
 Det finns någon jag vill undvika, men inte så att jag skulle få ont i magen om vi möttes, nej.
Finns säkert de som vill undvika mej också men jag TROR faktiskt inte det finns någon som hatar mej så mycket att de inte vill prata med mej, både kärlek och hat brukar vara ömsesidigt oftast om det är riktigt och djupt och det beror väl på att vi speglar varandra, kanske? Eller vad tror du?

 Det är skönt, att göra upp med saker när man är i den fasen, jag menar just när det är aktuellt eller när det går att göra upp med det, ibland tar det lite tid. Vi behöver inte gå runt och dra på en tung kärra, eller tunga ok av gammalt skrot. Gör upp med det gamla,
"Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr, oändligt är vårt stora äventyr!!!"( Karin Boye)

Kan jag inspirera någon att våga Leva enkelt och utifrån sin inre övertygelse så är det extra roligt.


Lev så gott du kan, mycket mer kan man inte göra!

Njut av det goda i Livet! 

Peace & Love!

Catarina

Tillit och kärlek!

Egentligen hade jag tänkt vara hemma och slappa ikväll efter att jag,
dottern och hennes kille gjort och ätit hemmapizza,
så fick jag en sådan makalös lust att promenera, i skogen.
Vilket är oerhört välgörande för kropp och själ, så det vore dumt att dämpa den lusten.
Med en plastpåse, för säkerhets skull, gav jag mej ut i naturen och hade inte gått långt förrän jag skymtade de första gula små läckerheterna i mossan, vid vägkanten.
Det blev ganska många svampar innan jag och hunden var åter i Gröna huset.

Kvällar, särskilt sommarkvällar, har en speciell känsla i sig.
En känsla som speglar det goda i Livet.
Även om ett och annat, eller tusen, mygg kan störa idyllkänslan, ibland.
Det är något extra friskt i luften och en känsla av att "allting" tar siesta från de tyngsta tankarna.
Trots det var de de djupa tankarna som ventilerades vid mitt köksbord i går kväll.
Plötsligt föll så många bitar på plats.
Inte helt, men jag kunde ana och skönja bilden för en liten, liten stund.
 Ljuvligt.

En lugnt natts sömn följde på det.
Dagen som är har bjudit på, både, mycket skratt och en del allvar.
Dessa båda, glädje och sorg, tycks vara ett par som går hand i hand.
Vackrast på nått sått är de när de förenas i en blandning av sött och salt, som bräckt vatten.

Just nu kan jag inte annat än att hylla Livet, Mystiken i Tillvaron, och ALLTET!
Det är så underbart att befinna sig i ALLTETS ANDETAG och det är tryggt, lugnt och vackert.
Att lita till att hur allting är, varit och kommer att bli så finns det en mening och en trygghet som övergår våra förstånd.
Nyckeln heter:

TILLIT OCH KÄRLEK! 

Välkommen Våga Vara, i ALLTETS ANDETAG!  <3

Att Våga Vara i Alltets andetag = Leva det Levande Livet.

Vardagliga ting

Vardagliga ting som mensvärk, kompost, regnig svensk sommar, fästingar på katter, hund som vill ut och pinka, disk i diskmaskinen vill bli utplockad eller maskin som vill bli fyllad för igångsättning,
tvätt som ska hängas ut, eller plockas in innan regnet kommer, jordgubbar som ska plockas, hönor som inte ska plockas men eventuellt införskaffas, inneboende som man ska vänja sig vid, eller som rättare sagt ska vänja sig vid hur det är hos oss i Gröna huset i Landet Sverige, som kanske inte BARA är drömmarnas land utan även de oskrivna reglernas land, gräs som ska klippas, källare som behöver städas ( påbörjad!!!) en liten läcka i pannrummet som ska lagas innan den blir större,  kollektivbil som ska tankas full och återlämnas och på tal om det även böcker till biblioteket som också ska, just, återlämnas, pengar som ska räckas till och därmed kronor som ska vändas på några gånger och har jag försnillat några räkningar för det kan ju inte stämma att jag har lite pengar över?!;)
Tankar som ska inte bara fyllas med bensin utan som ska tänkas kring "ditten och datten", nya uppdrag ska påbörjas, gamla avslutas, den vardagliga lunken som mitt i alltihop utgör LIVET är så fantastisk så till och med den inledande mensvärken kan kännas BRA.
Jag lever i alla fall, trots allt,
 och bara det är HELT FANTASTISKT om jag tänker efter, och det gör jag;D

Viktigt, speciellt för långsinta, att lära av.

Borta bra

men hemma bäst.
Har landat hem igen, efter min resa.
Åter är jag hemma i Gröna huset och det känns jättebra.

Rent fysiskt åkte jag, dottern och barnens kusin till Bulgarien.
Mentalt åkte jag med men kanske det var en än större och längre resa.

Jag tänker bra på bortaplan, distans till det "vanliga" mönstret är nyttigt.
Vi ser oss själva med nytt ljus när vi byter miljö.
Åter kände jag att detta var mycket nyttigt.

Nu är jag, som sagt glad att vara hemma igen.
Bulgarien är ett land med enormt stora klyftor mellan fattig och rik,
 det är väldigt tydligt när man vistas utanför de stora turiststråken. Nyttigt.

Det syns när man är i t ex Burgas också men man ser då inte de stora gettona som vi såg inne i landet och även de som lever i mer "vanliga" bulgariska, små byar är enormt fattiga. Dock rika på tid!!!!

Skriver mer en annan gång.

Det är mycket nu. mest BRA!