Snart är vi inne på sista dygnet av 2011.
Ännu ett år att lägga in i minnesbanken.
Ett mycket märkligt år, för mej, privat.
Men härligt, mestadels.
Har så mycket att vara tacksam för.
Mina barn, hus och hem,
Mitt, oftast, positiva sinnelag och starka känsla av Livet!
Underbara vänner, få riktiga men oumbärliga.
Summera är nått för ett årsskifte, summera hur det varit, vad man tycker om det,
vad som varit bra, vad som varit dåligt, vilka kom och vilka gick?
Kanske dags att skriva en önskelista!?!
Men julen har ju varit, tänker någon då!
Jag menar en önskelista för det nya året, vad man önskar ska ske.
Grejer och önskelista till jul är inte min grej...
Men minsann, ska jag skriva en önskelista och en tacksamhetslista, det skadar inte!
Gott nytt år!!!
Må just DITT år, 2012, bli riktigt, riktigt bra!
Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer
fredag 30 december 2011
tisdag 27 december 2011
Fniss;)
Hittade låtar med det eminenta namnet Catarina och fann några stycken för mej nya.
T ex denna: ;)
T ex denna: ;)
söndag 25 december 2011
God fortsättning!
God fortsättning på julhelgen och det lilla som är kvar av detta år!
Mysigt, mycket mat och gemenskap.
Fast nästa år "vettitusan" om det inte blir att hyra en fjällstuga,
elda brasa och gå på tur i stället!
Ja, vidare går helgen och vidare går livet.
Har så mycket i mina tankar just nu att jag inte plitar ner det här...Vägskäl är jobbiga och intressanta.
Talade med en god vän nyligen om det här med ångest.
Sa till honom att min syn på "normal ångest" är att den är vägledande..
Inte för att jag känner ångest nu, men det kan vara bra för folk i dagens läge att läsa eller höra att "normal ångest" finns och är helt ok, det är delvis den som gör oss mänskliga..
Det är väl värt att komma ihåg.
Sjuklig ångest däremot är något helt annat... TROR jag..
Like a rolling stone...
Hur som helst vägskäl, förändringar från det invanda, det trygga, som ibland inte ens är så bra för en men ändå invant och tryggt, gör lite ont,
för "Visst gör det ont när knoppar brista..."
Och nu är det ändå vinter, ska i alla fall föreställa det.
För att hitta rätt i mitt vägskäl ska jag försöka ta mej tid att promenera mycket i naturen,
simma, ha tid att lyssna inåt på mej själv och dessutom använda det där förståndet som jag faktiskt fått;)
Och jag tror att om man inte hastar iväg så kommer det snart en vår, yes, det gör det!;D
 | ||
| Än en gång ska marken grönska!!! |
måndag 19 december 2011
God jul & Gott nytt år!
Ett märkligt år går mot sitt slut.
Lika fort, som de andra senaste åren gått, har det passerat.
Många dagar lika varandra, men också mycket stora saker som hänt och framförallt minnesvärda saker.
Vill passa på och önska mina läsare, du som brukar kika hit och du som nyss hittade hit av en slump kanske, en riktigt skön julhelg ( om Du firar jul dvs...) och ett riktigt bra 2012.
Tänk gärna på att det kommer ett liv efter jul, vi ska ha råd att leva då också;)
Köp gärna julklappar som kommer behövande människor till hjälp flera organisationer har sådana erbjudanden t ex http://www.redcross.se/
http://www.fn.se/roj-en-mina/nyheter/2005/en-julklapp-som-gor-skillnad/
http://www.civis.se/Julklapp-som-gor-skillnad
http://www.diakonia.se/
http://www.gavokatalogen.barnfonden.se/product.html?product_id=70&category_id=1&prcode=11I032
Livet är en spännande resa!
Var rädd om dej och dina medresenärer!
Lika fort, som de andra senaste åren gått, har det passerat.
Många dagar lika varandra, men också mycket stora saker som hänt och framförallt minnesvärda saker.
Vill passa på och önska mina läsare, du som brukar kika hit och du som nyss hittade hit av en slump kanske, en riktigt skön julhelg ( om Du firar jul dvs...) och ett riktigt bra 2012.
Tänk gärna på att det kommer ett liv efter jul, vi ska ha råd att leva då också;)
Köp gärna julklappar som kommer behövande människor till hjälp flera organisationer har sådana erbjudanden t ex http://www.redcross.se/
http://www.fn.se/roj-en-mina/nyheter/2005/en-julklapp-som-gor-skillnad/
http://www.civis.se/Julklapp-som-gor-skillnad
http://www.diakonia.se/
http://www.gavokatalogen.barnfonden.se/product.html?product_id=70&category_id=1&prcode=11I032
Livet är en spännande resa!
Var rädd om dej och dina medresenärer!
lördag 17 december 2011
Tänka sig
att det är 10 år sedan jag slutade röka nu till jul. Helt fantastiskt!
Tog inte ett bloss de första 7-8 åren men fick för mig att prova en gång då jag, för en gång skull, var ute med "tjejerna och festade".
-"Hit med en cigg!" Hojtade jag under Älmhultsdagarna och de andra:
-"He he, men du röker ju inte?!?"
-"Jo, men hit med en cig, tack!"
Någon gav med sig och gav mig en cig och jag tände den, drog ett bloss och tänkte:
-"Fy fasen, vad det smakar illa!"
-"Det är nån jäkla äcklig menthol!" Hojtade jag och spottade&fräste.
-"Det är det inte!" sa hon som gett mej cigaretten.
Alltså smakade det så jäkla illa, lika bra att låta bli!
Likadan i år på midsommarafton, systeryster bjöd på en cigarett och jag fick för mej att det kunde jag väl smaka... två bloss och sedan gav jag tillbaka den.
En gång rökare alltid rökare?
Nej det stämmer ej på mej, jag tycker, tack och lov, numera att det smakar förjävligt! "Sicken tur!"
Hur man gör när man slutar?
Jo man slutar!!!;D
Har förresten fler "jubileum" i år. Har bott själv med mina barn i 10 år.
Ja i somras var det 10 år sedan jag var sambo.
Och det har gått!
Det har ordnat sig på ett o annat sätt, inte alltid lätt, inte alltid enkelt, inte altid att man fått ihop det ekonomiska så bra, men det har gått.
Jag står på egna ben och det är jäkligt skönt, må jag säga!
Fast stått på mina egna ben har jag gjort mycket längre än så, om jag tänker efter...
Visserligen kan jag se hos de par jag känner som varit ett par länge och som kanske varit gifta i 20-30 år ( nej de är inte så många;)) en gemenskap som jag inte kommer att hinna få med en parner, troligen.
Det är en tjusning med de som träffats tidigt och lyckats hålla ihop, det är mycket vackert tycker jag.
Men det har sin tjusning också att göra det som känns rätt för ens egen del.
För de som det känns rätt att hålla ihop, givetvis ska man göra det.
Men för den som känner att det äter upp dem, förtär dem så finns det ju egentligen ingen annan utväg än att försöka gå sin egen väg, med allra största hänsyn till barnen så gott man kan, begriper och har förmåga till. De, barnen, är alltid viktigast.Alltid!!!
Har tre 10 årsfiranden, 1. slutat röka
2. bott själv
3. arbetat för samma arbetsgivare
Men jag har inte haft samma tjänst, har gjort en hel massa olika saker.
Hinner inte tröttna eftersom det hela tiden händer nya saker, härligt!
Det blev lite "summa sumarum"...
Och snart är det dags att summera ännu ett år. Det här märkliga året som heter 2011. Mycket märkligt, ett förändringens år för många jag känner och även för mej, även om mycket i mitt liv är stabilt så har SÅ mycket förändrats.
Livet är en spännande resa!
Var rädd om dej, du, medresenär!
Tog inte ett bloss de första 7-8 åren men fick för mig att prova en gång då jag, för en gång skull, var ute med "tjejerna och festade".
-"Hit med en cigg!" Hojtade jag under Älmhultsdagarna och de andra:
-"He he, men du röker ju inte?!?"
-"Jo, men hit med en cig, tack!"
Någon gav med sig och gav mig en cig och jag tände den, drog ett bloss och tänkte:
-"Fy fasen, vad det smakar illa!"
-"Det är nån jäkla äcklig menthol!" Hojtade jag och spottade&fräste.
-"Det är det inte!" sa hon som gett mej cigaretten.
Alltså smakade det så jäkla illa, lika bra att låta bli!
Likadan i år på midsommarafton, systeryster bjöd på en cigarett och jag fick för mej att det kunde jag väl smaka... två bloss och sedan gav jag tillbaka den.
En gång rökare alltid rökare?
Nej det stämmer ej på mej, jag tycker, tack och lov, numera att det smakar förjävligt! "Sicken tur!"
Hur man gör när man slutar?
Jo man slutar!!!;D
Har förresten fler "jubileum" i år. Har bott själv med mina barn i 10 år.
Ja i somras var det 10 år sedan jag var sambo.
Och det har gått!
Det har ordnat sig på ett o annat sätt, inte alltid lätt, inte alltid enkelt, inte altid att man fått ihop det ekonomiska så bra, men det har gått.
Jag står på egna ben och det är jäkligt skönt, må jag säga!
Fast stått på mina egna ben har jag gjort mycket längre än så, om jag tänker efter...
Visserligen kan jag se hos de par jag känner som varit ett par länge och som kanske varit gifta i 20-30 år ( nej de är inte så många;)) en gemenskap som jag inte kommer att hinna få med en parner, troligen.
Det är en tjusning med de som träffats tidigt och lyckats hålla ihop, det är mycket vackert tycker jag.
Men det har sin tjusning också att göra det som känns rätt för ens egen del.
För de som det känns rätt att hålla ihop, givetvis ska man göra det.
Men för den som känner att det äter upp dem, förtär dem så finns det ju egentligen ingen annan utväg än att försöka gå sin egen väg, med allra största hänsyn till barnen så gott man kan, begriper och har förmåga till. De, barnen, är alltid viktigast.Alltid!!!
Har tre 10 årsfiranden, 1. slutat röka
2. bott själv
3. arbetat för samma arbetsgivare
Men jag har inte haft samma tjänst, har gjort en hel massa olika saker.
Hinner inte tröttna eftersom det hela tiden händer nya saker, härligt!
Det blev lite "summa sumarum"...
Och snart är det dags att summera ännu ett år. Det här märkliga året som heter 2011. Mycket märkligt, ett förändringens år för många jag känner och även för mej, även om mycket i mitt liv är stabilt så har SÅ mycket förändrats.
Livet är en spännande resa!
Var rädd om dej, du, medresenär!
tisdag 13 december 2011
Tänk
att jag är nästan dubbelt så mycket läst i USA som i Sverige, lite märkligt även om jag känner en och annan "over there"...
Får väl se om den statistiken står sig...
Får väl se om den statistiken står sig...
måndag 12 december 2011
Skrivklåda, Livet, en trummis och vidare i texten...
Oj, vilken vecka.
Har tydligen inte bloggat på en vecka, lite olikt mej. Jag brukar ha för mycket skrivklåda, men när livet snurrar fort och oväntade saker sker plus att man reser bort ett par dagar, då faller de vanliga vanorna bort. Idag kom jag på att jag har en blogg;)
Jobbade en del i början av veckan, men har tagit rätt mycket ledigt i december. Det är skönt och välbehövligt.
Fick ett dödsbud i veckan som tog mig ganska hårt. En person som jag kännt i 20 år som nu gått vidare i tillvaron. En fritänkande, underbart musikalisk vildhjärna har lämnat detta tillstånd och spanar vidare i Cosmos. En man som var duktig på att behandla folk rättivst, som ofta såg möjligheter vi andra missade, som vågade det vi andra ofta, bara, tänker. känns som en tröst att han fick avsluta sina dagar i ett land där han kände sig lika hemma som här hemma. Många spår har han satt i så många människor!
Jag visste det inte då, men i början på veckan fick jag ett plötsligt infall att hämta sonens bongotrumma och jag spelade, ja jag spelade och kände en sådan glädje och jag tänkte på min vän och arbetskamrat ( som han var i några år) som var trummis och gärna spelade på enkla trummor "typ den jag nu bankade på" och då visste jag inte... då visste jag inte alls...
Snacka om lite förundran och vördnad över att jag trummat, när jag ett par dagar senare fick veta....
jag som "ALDRIG" tar fram trumman och spelar sådär spontant... då kände jag en stor ödmjukhet inför Livet och, även, därmed Döden.
Jag tror Du nu gett dig ut på din häftigaste resa någonsin och jag vet att du spelade en väldigt stor roll för många människor.
Vi mailade ibland, stumdom kallade vi varandra Bror och Syster, och så känns det, Syskon i Livets virrvarr, i universums mystiska tillvaro. Inte för att vi kände varandra så väl, utan troligen, mer av den anledningen att vi förstod att vi hade lite radikala tankar om Livet båda två..
Vi delade inte alltid åsikter, ibland tyckte jag du var riktigt dum och ibland blev jag förundrad över din visdom!
Jag vet du trummar vidare och jag tror att någonstans någongång hör jag dina trumslag igen... och det är en tröst att din älskade också finns där på det vi kallar "den andra sidan"...
Vila i frid, Broder!!!
Vidare i veckan har jag julstökat en del, dottern har bakat pepparkakor, jag och yngsta barnens pappa varit på utvecklingssamtal och helgen for jag och dottern till Köpenhamn för att hälsa på min kompis och lyssna på én av sönerna som deltog i konsert. MYCKET BRA, kan jag säga om helheten på konserten, mysig lokal och skön stämning, att sonen dessutom visade sig vara MINST så bra som jag trott var ju extra roligt.
Vistelsen i DK avslutades med julmarknad på Christiania där väldigt vackert hantverk kunde beskådas ( det blev ett par fina färgglada vantar, örhänge till både mej och dottern samt en fin pin med det gamla fina budkskapet "MAKE LOVE NOT WAR!", väl trötta i ben och huvud for vi hemåt och blev upplockade vid stationen av äldsta sonen, då bussarna går mycket dåligt här på landet på helgen, tack snälla förstfödde för skjutsen!
Ja och tack för trevligt sällskap under konserten!
Gött var det att landa hem, få upp värmen i huset, ta en dusch, t om lyxade med en ansiktsmask och så blev det att klappa om husdjuren, ja och avhämta hunden hos hundvakten.
Nu ska jag bara morna mej med lite mer kaffe och så ta tag i den här veckan. Start blir med ett möte på Studieförbundet vuxenskolan för att vädra och diskutera idéer:) Ska bli sköj, sen måste jag inhandla en massa djurfoder och kattsand så det blir drägligt liv även för mina fyrfota vänner.
Ta hand om dej och Livet samt trumma gärna om du känner för det, jag vet en som skulle bli myxket glad om fler trummade sig glada!!!
"Han spelade inte bara trummor och gitarr utan även en roll i många människors liv."
/ Lady Intuition
Har tydligen inte bloggat på en vecka, lite olikt mej. Jag brukar ha för mycket skrivklåda, men när livet snurrar fort och oväntade saker sker plus att man reser bort ett par dagar, då faller de vanliga vanorna bort. Idag kom jag på att jag har en blogg;)
Jobbade en del i början av veckan, men har tagit rätt mycket ledigt i december. Det är skönt och välbehövligt.
Fick ett dödsbud i veckan som tog mig ganska hårt. En person som jag kännt i 20 år som nu gått vidare i tillvaron. En fritänkande, underbart musikalisk vildhjärna har lämnat detta tillstånd och spanar vidare i Cosmos. En man som var duktig på att behandla folk rättivst, som ofta såg möjligheter vi andra missade, som vågade det vi andra ofta, bara, tänker. känns som en tröst att han fick avsluta sina dagar i ett land där han kände sig lika hemma som här hemma. Många spår har han satt i så många människor!
Jag visste det inte då, men i början på veckan fick jag ett plötsligt infall att hämta sonens bongotrumma och jag spelade, ja jag spelade och kände en sådan glädje och jag tänkte på min vän och arbetskamrat ( som han var i några år) som var trummis och gärna spelade på enkla trummor "typ den jag nu bankade på" och då visste jag inte... då visste jag inte alls...
Snacka om lite förundran och vördnad över att jag trummat, när jag ett par dagar senare fick veta....
jag som "ALDRIG" tar fram trumman och spelar sådär spontant... då kände jag en stor ödmjukhet inför Livet och, även, därmed Döden.
Jag tror Du nu gett dig ut på din häftigaste resa någonsin och jag vet att du spelade en väldigt stor roll för många människor.
Vi mailade ibland, stumdom kallade vi varandra Bror och Syster, och så känns det, Syskon i Livets virrvarr, i universums mystiska tillvaro. Inte för att vi kände varandra så väl, utan troligen, mer av den anledningen att vi förstod att vi hade lite radikala tankar om Livet båda två..
Vi delade inte alltid åsikter, ibland tyckte jag du var riktigt dum och ibland blev jag förundrad över din visdom!
Jag vet du trummar vidare och jag tror att någonstans någongång hör jag dina trumslag igen... och det är en tröst att din älskade också finns där på det vi kallar "den andra sidan"...
Vila i frid, Broder!!!
Vidare i veckan har jag julstökat en del, dottern har bakat pepparkakor, jag och yngsta barnens pappa varit på utvecklingssamtal och helgen for jag och dottern till Köpenhamn för att hälsa på min kompis och lyssna på én av sönerna som deltog i konsert. MYCKET BRA, kan jag säga om helheten på konserten, mysig lokal och skön stämning, att sonen dessutom visade sig vara MINST så bra som jag trott var ju extra roligt.
Vistelsen i DK avslutades med julmarknad på Christiania där väldigt vackert hantverk kunde beskådas ( det blev ett par fina färgglada vantar, örhänge till både mej och dottern samt en fin pin med det gamla fina budkskapet "MAKE LOVE NOT WAR!", väl trötta i ben och huvud for vi hemåt och blev upplockade vid stationen av äldsta sonen, då bussarna går mycket dåligt här på landet på helgen, tack snälla förstfödde för skjutsen!
Ja och tack för trevligt sällskap under konserten!
Gött var det att landa hem, få upp värmen i huset, ta en dusch, t om lyxade med en ansiktsmask och så blev det att klappa om husdjuren, ja och avhämta hunden hos hundvakten.
Nu ska jag bara morna mej med lite mer kaffe och så ta tag i den här veckan. Start blir med ett möte på Studieförbundet vuxenskolan för att vädra och diskutera idéer:) Ska bli sköj, sen måste jag inhandla en massa djurfoder och kattsand så det blir drägligt liv även för mina fyrfota vänner.
Ta hand om dej och Livet samt trumma gärna om du känner för det, jag vet en som skulle bli myxket glad om fler trummade sig glada!!!
"Han spelade inte bara trummor och gitarr utan även en roll i många människors liv."
/ Lady Intuition
måndag 5 december 2011
I år
känns det som jag har koll på julen, inte varje år det känns så.
Brukar kunna få någonslags panik inför vår största högtid, och det
är jag inte ensam om har jag förstått. Men i år känns det annorlunda.
Det känns avkopplande fastän jag dragit igång stora röjanden.
Så skönt att sortera, rensa och kasta!
Lite struktur i sinne, liv och hem.. har väl aldrig skadat;P
FENG TJOHEJ på dej!;D
Brukar kunna få någonslags panik inför vår största högtid, och det
är jag inte ensam om har jag förstått. Men i år känns det annorlunda.
Det känns avkopplande fastän jag dragit igång stora röjanden.
Så skönt att sortera, rensa och kasta!
Lite struktur i sinne, liv och hem.. har väl aldrig skadat;P
FENG TJOHEJ på dej!;D
torsdag 1 december 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)