Stand by me

Visa "Stand By Me" på YouTube

En morgon

En tidig morgon, nyligen, förstod jag något som jag ej fattat tidigare. Just i ett ögonblick förstod jag det där med att Jesus tog på sig världens synder. Allas våra synder, hur han som Guds son kunde säga: Allt är förlåtet!

Det var så klart och tydligt och jag förstod vidden av det. Just då.

Jag önskar att jag får uppleva det igen. En sådan stund av klarsynthet. Just nu förstår jag inte. Igen.

Äter jag för många äpplen?

Respekt

Jag försöker respektera andra.
 Det är inte så att jag är en ängel och alltid visat alla andra respekt, men jag försöker och jag blir bättre och bättre, det är jag ganska säker på. Skulle jag ha fel hoppas jag att någon säger till mej!

Självklart blir jag ganska förvånad om jag inte bemöts med respekt, det händer väldigt sällan och faktum är att jag kräver respekt numera.
Faktiskt så pallar jag inte med  skit längre, överhuvudtaget.
Och jag hoppas att ALLA ska vara stolta och starka nog att respektera sig själva så mycket så de säger som Grynet:

TA INGEN SKIT!

Glad påsk på dej!

Barn

Barn. 
Barn har betytt och betyder väldigt mycket för mej.
Jag kan, utan överdrift, säga att min liv är präglat av barn.
Då jag var 14 år och blev gravid, inte så vilsen i världen som det först kan låta, var valet ganska självklart för mej. Faktiskt var jag mer övertygad då om NEJ till abort, än vad jag är nu. Men vem ser inte världen mer svart-vit när vi är unga? Så solklart allt var, det blir svårare med åren och alla nyanser. Jag förstår, nuförtiden, hur kvinnor kan välja den andra utvägen, även om den inte varit tänkbar för mej själv.

Det är verkligen inte så att  jag rekommenderar tonåringar att bli föräldrar
 Jag har till och med varit väldigt förskräckt när mina barn varit 14-15 år och jag tänkt
"Herre Gud, var jag verkligen inte äldre?"

Så när jag var 15 år ( tre dagar innan jag fyllde 15 till och med) kom mitt äldsta barn till världen, jag började min bana som mamma och fick bli vuxen i ett huj. Det har känts självklart för mej och jag kände mej mogen nog att axla detta, kanske för att jag inte förstod;)
Väntar vi för länge och blir "för kloka" kan det säkert vara så att vi inte skaffar barn alls.
Sen att jag har barnasinnet kvar och på vissa områden inte är vuxen, det är en annan sak, som moder har jag varit vuxen sedan dess. Ja i själva omvårdnaden, moderskapet.

Ibland händer det att människor undrar om "det inte var jobbigt".
Jo, det var jobbigt, i några månader.
Jag tyckte det var jobbigt att behöva tala om för människor att jag var gravid och jag var lite tonårstrotsig, "det ser de väl, det behöver jag väl för f-n inte säga?!" tyckte jag, och nog syntes det.
 Det rann mjölk ur brösten och magen blev stor, precis som sig bör.

Det som INTE var jobbigt var det faktum att jag,
 helt biologiskt sett, var i jättebra ålder att få barn
 Kan slå fast att jag nog mer var som en 20-åring både fysiskt och mentalt, annars hade det säkert inte funkat. Barnet som kom vägde över fyra och ett halvt kilo.

Om vi kikar på hur naturfolk levt och lever är en så ung mamma inget onormalt. 
Men i vårt samhälle är vi inte alls i fas med naturen då det gäller vissa saker.
Jag har till exempel aldrig haft så mycket mat till nått av de andra barnen, som kom senare.
Instinktivt visste jag en massa saker, så jag funderar verkligen på vad vi egentligen bär för kunskap inom oss. Visst visade mamma en del och visst var det till stor hjälp att alla vi tre systrar fick barn samma år, jag kunde fråga de andra. Men jag  minns inte att jag hade svårare eller fler frågor än mina systrar som är äldre än vad jag är. Jag hade också ett par kompisar, som redan var mammor, som var några år äldre än mej. En 8 år äldre och en 12 år äldre, det var ett stort stöd.

Hur som helst så har jag haft följe av barn en bra bit på min livsresa. 
Det är de egna barnen, och det är andras barn. Inte mycket ger mej sådan glädje som att umgås med ungar. Jag får en chans att få en annan inblick i världen. Att få sjunga och busa, på ett sätt som vi vuxna sällan gör då barnen inte är med. Och att prata om både roliga och allvarliga saker med ett barn är jätteintressant.
Att umgås med barn ger nya perspektiv.

Det är inte jobbigt med barn, men det är jobbigt om barnen inte sover på natten.
Det är jobbigt när man känner att man har svårt att räcka till, med orken och tiden.
Men barn i sig är inte jobbiga, vi kan ha det jobbigt med hur vi hanterar olika situationer, men det är ju en annan sak, inte sant?

Idag har jag extrabarn som förgyller min tillvaro. Det är min älskades dotter som är en stor glädje, och barnen till en före detta, andra vänners barn, och en av mina svärdöttrars syskonbarn som jag träffar på kalas och ibland på högtider.
Och om några år, eller kanske rent av innan "några", dimper det säkert ned barnbarn och jag blir farmor eller/och mormor.

Idag kan jag lätt förstå de som väljer att inte skaffa barn, och framför allt de som väljer att inte skaffa egna biologiska barn utan adopterar från länder där det finns många barn som saknar föräldrar. En fantastiskt lösning och insats för världen som jag verkligen respekterar och förstår.

Det är inte självklart att allt går som på räls med barn och graviditeter.
Det är mycket som kan gå fel.
Det är inte alla graviditeter som förlöper som de ska och ibland slutar det i stor sorg i stället.
 Det har jag också sett på nära håll.  Det kan inte finnas nått som är en så stor sorg som att mista ett barn.

Inser att jag är oerhört lyckligt lottad.

Pacha mama!  
Tack Moder Jord och Fader vår!

                  Jag har fyra barn som är födda 1981, 1989, 1994 och 1995, de duggade tätare med åren;)

Eslövs medborgarhus

Hans Asplund - Wikipedia

Vi behöver inte resa långt för att få se något fantastiskt. Själv reste jag, i bästa sällskap, till Eslöv och beskådade deras unika medborgarhus.
Jag blev överraskad av den fantastiska arkitekturen. Allt genomtänkt i minsta detalj, därtill andades hela bygget 1950-tal.

Väl värt ett besök.

Kall morgon

Ännu en mycket kall morgon. Hoppas på en varm dag, både själsligt och vädermässigt.

Tycker det är spännande hur andra ser på världen, och även på mej.
Själv har jag, sakta och ibland hårt, lärt mej att det oftast tar lång tid att lära känna någon. En del människor kommer vi nära snabbt, andra tar riktigt lång tid. En del blir vi aldrig klara med, och en del kan vi avfärda direkt. Det är spännande hur vi speglar, reflekterar varandra. Och ännu mer spännande: vad Reflektionerna väcker för känslor!

Har fått till mej många värmande ord de Senaste dagarna, många säger att de både har skrattat och gråtit till mina ord, i boken Bräckt vatten. Det är fantastiskt att få beröra. Jag är rörd, ödmjuk och tacksam.
Tack!

Inga överraskningar

Hemma efter elva timmar på jobbet.
Jag arbetar inom socialpsykiatrin och har ett fantastiskt intressant arbete, tycker jag. Jag lär mig något om mej själv och människan, i stort, nästan varje dag. Det är fantastiskt i sig. Speciellt när man, som jag, är intresserad av utveckling och anser att det värsta som kan hända, i stort sett, är att stagnera. Vi människor ä inte gjorda av cement, som väl är, cement ska stelna, det ska inte människor. Människor ska vara levande, fria och få lov att uttrycka sig.

Jag känner mej levande, väldigt levande. Det är gött det. Blev nästan lite orolig när jag skulle köra hem eftersom säkert tre personer på raken sa: "Kör nu försiktigt, när du kör hem, Cattis!"
Och, som om inte det var nog, tappade jag bilnycklarna två gånger på väg ut till bilen.
Inte för att jag är speciellt skrockfull, men jag började faktiskt undra.
Inget ovanligt skedde, dock,  på vägen hem.

Ibland är det gött när det INTE sker några överraskningar.
Till exempel när jag kör hem från jobbet, efter många timmar, och vägarna är hala och snön faller.

Då ser jag lyckan i att komma hem till en kissnödig hund och ett rätt kallt hus;)

Yes! Ibland är det gött när inget oväntat sker!

( hunden har inte varit inne i 11 timmar utan har varit ute med "hundpromenerare", kan vara viktigt att tala om;))

Byamöte och Bräckt vatten

De senaste dagarna och om vinter som dröjer sig kvar:

 Det blev ingen snöstorm här i Göinge, där jag bor. Det blev kraftig vind, och efter det ett lugnt litet snöfall som genererade nån centimeter snö, eller möjligen två. Dock biter vintern sig kvar.

Ofta till påsk, fastän påsken flyttar på sig, brukar våren ha hunnit längre. Ofta går jag till min åker och spanar efter om blåsipporna kommit fram, i år blir det med stor sannolikhet inte så. Tror inte ens det är barmark till påsk. Men påsk blir det oavsett.

Det som göms i snö kommer upp i tö, som det heter. Det kommer en vår i år också, även om kung Bore verkar ha bitit sig fast värre än på länge. Men visst har vi haft vinter i mars månad tidigare. Jag minns en vinter, för 8-10 år sedan som det var is på sjöarna här i krokarna från 17 december och ända fram till 5 mars var isen så den bar folk. Jag minns det klart eftersom den perioden var vi ganska mycket ute på isarna, eldade, åkte skridskor och fiskade. Inte för det blev så stora mängder fisk, men roligt var det. Nu är det länge sedan jag isfiskade, kanske ska ta upp det en annan rejäl vinter. Jag har iallafall varit ute på is denna vintern, den ena gången på skidor och det var verkligen inte dumt det heller.

Om boken och om byamötet:

Igår var det byamöte i Hökön, där jag bor. Ett sextiotal personer hade samlats i Hököns skola och diskuterade Hököns nutid och framtid. Vi pratade även om vad vi ska göra med det kulturpris vi fick förra året, och med det priset en summa pengar till föreningen. Många bra förslag kom upp, så nu har vi i styrelsen  många bra idéer att gå igenom.  Det gläder mej väldigt att så många unga människor kom och att en del av dessa har köpt hus i Hökön och satsar på en framtid här. Även samtliga lägenheter i byn är uthyrda, men med tanke på att vi ligger så nära Älmhult och med andra huspriser än vad som är där, är det egentligen inte överraskande. Det slår ju ofta på en miljon på ett likvärdigt hus i Hökön eller i Älmhult, för den miljonen kan man bygga en helt egen privat spa-anläggning om det är det man vill ha, eller helt enkelt leva med mer livskvalitet för man slipper låna den där miljonen också. Och det är inte så dumt minsann. Så väldigt mycket trevligt folk bor det här också;)
På byamötet som innehöll många diskussionspunkter och information, blev det också en stund för mej att läsa ett par dikter ur min diktsamling Bräckt vatten. Det var uppskattat. Jag tog min största hit, som är ganska humoristisk och på dialekt, "Gobben & Ullared". Skratten blev många.

Bräckt vatten: 

Så heter min diktsamling. Namnet är valt efter många funderingar och två andra arbetsnamn längs vägen. Bokens innehåll är en blandning, precis som bräckt vatten. En blandning av svenska och göingska dikter, av humor och allvar, gammalt och nytt. Dessutom finns det en dikt med den titeln.
Jag har redans sålt en hel del exemplar, och det är mycket glädjande att höra vad folk tycker om den. Den har blivit än mer uppskattad än vad jag trott, och vågat hoppas på. Har till och med hört grannar som suttit och läst dikter tillsammans, det hör inte jag talas om varje dag,  minsann. riktigt roligt!
Det ger mersmak kan jag säga. Redan är nästa samling i tankestadiet i mej, den får mogna fram, så får vi se vad det vill bli. Det stora verket med arbetsnamnet "WÄRKET" får stå på tillväxt lite till. Det är inte för inte som Leif B Frid på Öraholma bok och skrivstudio, som varit mitt stöd i bokarbetet, kallar sig bokmorska. Det är som en graviditet att få fram en bok. Och med "Wärket" är det en lång sådan, men jag har haft en tendens att gå över tiden med mina barn. Att vänta barn i två veckor längre än de flesta andra, och det gav ju bra resultat, så jag hastar ej heller då det gäller böckerna. Men om jag lever och har hälsan så blir det med all säkerhet fler.

Nu till vardagen, som är här och nu.
Tack för du läste! Och ha en fin dag!

Catarina

Snöstorm

Vi bäddar in oss i hus och lyor, väntar snöstorm.
Vi har en jäkla tur.
Tänk om det var en armé som skulle komma istället?

Plötsligt känns inte vintern så svår ;-)

Måndag

Så var det åter måndag. Måndag och vardag igen, efter en fantastisk helg. Lönejobbat och i natt väntas snöstormen rulla in över Sverige.
Vintern biter sig kvar, våren tvekar. Ibland är det svårt att ge upp, och ibland enkelt. Gäller både Kung Bore och andra, verkar det som.

Jag ska i varje fall ge upp denna måndag strax. Det kommer troligen en dag i morgon också. . .

Visa "Oasis - Stand By Me (Acoustic)" på YouTube

Bräckt vatten

Igår var det boksläpp för min bok Bräckt vatten. 
Jag blev helt överväldigad då hela serveringen på Svarta bergen var full med folk, och dessa hade kommit för att jag höll boksläpp! Fantastiskt!

Härlig musik fick vi lyssna på av Göingetoner som framförde göingsk folkmusik så det stod härliga till! Väldigt duktiga spelmän och spelkvinna i den gruppen!
Även Björn Carleson och Jens Carleson, mina äldsta söner, spelade egna och andras låtar, och det var mycket uppskattat.
Priset på boken var satt så att jag skulle slippa "klödda" med växel utan jag tog 200kr jämt för boken och 20 kr av dessa, alltså per såld bok, går till barncancerfonden.se . Detta kom jag på då jag låg på avslappningen efter förra veckans yoga, från till synes ingenstans kom bara tanken att det är så jag ska göra. Så det blev ett antal hundralappar till fonden igår! Roligt att kunna göra lite gott med sin framgång och inte bara tänka på sig själv. Har en jobbarkompis vars lille son varit drabbad och detta blir ett sätt att kunna göra något litet.

Min förlag- och  författarkollega, Martin Lund, var en av alla de som kom på boksläppet. Fantastiskt roligt att ses i verkligheten för första gången. Martin har också skrivit så vackert om min bok och även om mej. Om det finns att läsa om du klickar på följande länk: Caligula om Bräck vatten!

Lite bilder hoppas jag snart ha i min ägo för att, bland annat, kunna lägga upp här.

Tack alla musiker som bidrog med vacker musik och underhållning.
Tack alla om kom och alla som köpte boken!
Tack ni i Svarta bergen som låter mej använda er underbara lokal!
Finare ställe får man leta efter, underbar plats, under alla årstider.

Min bok

Idag har jag hållt min bok i handen för första gången.
Känslan är mycket speciell.

Perfekt?

Inget eller ingen är perfekt.
Vi har alla våra fel och brister.
Men det jag satsar på måste kännas värt det, it's got to be worth it!

Visa "Fairground Attraction - Perfect" på YouTube

Under meditation

Hunnit meditera idag. Borde göra det dagligen, men svårt få in regelbundenhet i mitt oregelbundna schema. Får jobba på det.

Under meditationen, eller snarare efteråt, kom viktiga känslor som födde viktiga tankar.

/ Här blev jag så trött att jag gick och la mej, så nu, efter en god nattsömn fortsätter jag:

Meditativt tillstånd kan uppkomma, för mej, vid långpromenader, vedintagning, bara-sitta-rakt-upp&ned-med-en-kaffeellerTea-kopp, när jag simmar eller cyklar, välgörande är de stunderna.

Hjärnan får vila och själen får utrymme att säga sitt.

Men, förresten, vad skriver jag? Då har jag ju det redan regelbundet i min dag! Som det kan vara. Tur jag skriver och meddelar mej med mej själv. Ha ha, riktigt roligt, tycker jag.

Här och nu

Vaknade tidigt, som oftast, då ungdomarna är hemma.
 Tidigt innebär då strax före kl. 06.00 för mej. Ibland har det varit ännu tidigare. Ett tag steg vi upp 05.15 men nu har det löst sig bättre med kommunikationen till stationen för kollektivtrafiken så vi tjänar nästan en hel timma på morgonen. Skönt.
Det går bra med bussar där vi bor men trist att sedan behöva ha lång väntetid för byte till tåg så nu när den ungdom som pendlar längst kan åka bil till stationen, samåka med sin pappa, ja då är det betydligt smidigare.
Oftast jobbar jag kvällspass, så då är kl. 6 tidigt, det är det klart inte för den som alltid jobbar dagtid.

Jag brukar vara som en strömbrytare, eller som om jag hade en inbyggd strömbrytare.
On och off.
Men idag var jag faktiskt lite morgonseg. Annars brukar jag somna fort och sen inte heller ha någon direkt uppvakningsstund utan, Switch så är jag vaken.
Kanske är det akupunkturen som gör det?
 Har fått, och gett, mycket akupunktur på kursen jag var iväg på och vi satte bland annat på "sömnpunkterna" hos varandra, vilket inte gör att man automatiskt sover mer utan att det balanserar sömn och vakenhet, och att vara lite morgonseg, att ha en uppvakningsfas är nog mer balanserat än mitt on- och off-tillstånd. Intressant, tycker jag.

Skulle egentligen på en tur idag, men ställde in den och nu ligger en dag med hemarbete och hundrunda framför mej. Finns en hel del att greja med. Och kanske, kanske att jag behöver gå ner i varv lite också, ta en stund att meditera och sen även reflektera över här och nu, tillvaron där vi befinner oss.

Ikväll blir det yoga, vilket jag känner är något som passar mej utmärkt, jag har gått på Qi gong  tidigare .
Qi gong är en jätteviktig och stor del av den kinesiska medicinen. Jag har börjat läsa mer sådant och Yoganfår väl sägas vara lika stor inom Ayrvedan? ja det tror jag, men kan såklart ha fel. Får fråga min Ayrvedakunniga väninna Shanti. Hon vet nog svaret.
Hur som helst så ska jag träna Qigong också, jag kan ju faktiskt grunderna.

Ja annars:
Igår fick jag till ett litet vårprogram för mitt samarbete med Svarta bergen.
Det blir några tillfällen med föredrag i vår. Bland annat ett om ordens betydelse och ett om just Ayrveda.
Sen blir det kanske några saker till som händer, det kommer att spikas inom kort.

Och på lördag, den 16 mars, blir det boksläpp i Svarta bergen i Hägghult.
Jag håller då fest och firar att min bok Bräckt vatten är färdig.
Det blir "Öppet hus" i berget och glad musik. Serveringen håller öppet.
Välkommen!

För mej är det tydligen byar på H som gäller: Hökön och Hägghult nu då.
Kika gärna in på www.svartabergen.nu och på www.hokon.se,
det är byar på G fast på H, om vi säger så;)

Back on track

Skönt,  hann med ett tidigare tåg hemåt. Om en timma och två byten är jag hemma.
Det ska bli hur skönt som helst.

Vi triggar olika saker hos varandra. Någon får mej att må riktigt bra med sin närvaro, andra kan få mej orolig och kanske rent av förbannad, ibland utan att jag kan sätta fingret på vad det är.
Ibland dock är det tydligt, varför.

Idag hann jag luncha med en kompis, en ganska ny vän, och en ganska kort lunch. Eller en vanlig, på en timma. Ett café, en pirog, en kaffe, en låt, lite minnen. Men fan, det är nått, en likhet i språket, en uppriktig beundran för varandras mod och kanske uttrycksformer, gemensam mark som rötter sprungit ur. Svart sten, torv och korgmakeri.

Jag längtar, efter några dagar iväg, efter mina barn, mitt hem, och ändå inte. Tiden så märklig. Jag har varit här i lite mer än två dygn nu, känslan säger två dygn, eller ett halvår. Tid är bara tid. Ändå inte så bara.

Ibland undrar jag vad jag triggar hos andra. Frambringar ofta lugn, har jag förstått. Det känns ju bra, att ha den inverkan. Säkert någon som blir irriterad bara de ser mej, eller hör mitt namn.

Ibland dömer vi varandra, utan att ha en susning.

Vi, människor, är märkliga. Djur?

Lär mej

Lär mej nya saker nu i dagarna.
Går kurs i öronakupunktur. Så fantastiskt intressant. Har funnit min nya driv, vill bara lära mej mer och mer.

Slappar just nu på vandrarhemmet, stadens brus hörs genom de stora rutorna. Barn skrattar i korridoren. Jag andas och är.

Akupunktur har sitt ursprung i Asien, bland annat i kinesisk medicin. Även i Korea, Indien och även övriga Asien används akupunktur.

Minns du stenåldersmannen som hittades för några år sedan, på gränsen mellan Österrike och Schweiz? Han bar spår efter akupunkturliknande behandling i örat. Behandlad för rygg och höftbesvär, och de kunde se att Ice led av artros. Så kunskapen har säkert funnits i Europa också, men glömts bort till förmån för det vi kallar västerländsk medicin. Kanske kunde "häxorna", de som brändes och andra kloka gummor och gubbar, detta.

Snart är vi ett helt gäng med kloka gummor och gubbar som gått utbildning till öronakupunktörer, fantastiskt.

Vi har en suveränt bra lärare, nämligen Kajsa Landgren, som doktorerat i ämnet. Hon arbetar på Lunds universitet och en del av sin tid håller hon även dessa kurser.

Nu lite läxläsning innan utgång med kurskompis och, troligen, en öl efteråt med annan kompis som bor i regionen. Inte nog med att jag förenar kursen med "semester", jag passar även på att socialisera mej;-)

Bullshit ;-)

Åh vad denna fick mej att skratta ;-)
Tacka vet jag ekologiskt & kravmärkt, no bullshit around.

Goda råd

Goda råd i Livet:
Försök alltid ha med hjärta, hjärna, kropp och själ i allt du gör, inklusive alla val.
Lär dig känna igen din intuitions röst, det som ofta idag, kallas magkänsla.
Gå dit glädjen finns.
Försök finna ett sätt att livnära dig på som stämmer med dej, med din inre övertygelse och lust. Livslust, glädje att utföra arbetet du valt.
Lönearbeta inte mer än du behöver.
Visa för de du älskar att du älskar!
Ta hand om dej själv, fysiskt och psykiskt.
Var inte rädd.
Tro på Livet.
Öva att känna tacksamhet för allt du fått, i Livet.

När jag låg på avslappningen i slutet av yogalektionen idag, kände jag en sådan värme och glädje inom mej. Det blev så tydligt. Tacksamheten kändes så stor. Jag har inte mycket pengar, eller fin bil, jag har inte direkt ett statusyrke men jag har underbara människor i mitt Liv, jag har frid i mitt inre, jag har en kropp som är ganska stark, jag har drömmar och visioner, tusen idéer och en stor Livsglädje!

Tack Livet!

I vårens tid

Nu är det vår, eller snarare vårvinter, där jag bor. Solen värmer och snön smälter undan.
Det börjar spira så smått i trädgårdslandet och i vilda naturen. "Videkissar" ser vi säkert redan i nått soligt och läat ställe i skogen. Det ger en känsla av hopp.
Vi har haft en riktigt vinter i år. Jag gillar riktiga årstider. I år har till och med skidorna kommit fram, det är ganska länge sen annars. Skridskor kan jag tyvärr inte åka med någon glädje längre, sedan jag opererat fotleden efter en gammal skada, för ett par år sedan. Kanske att jag med yogan och simningens hjälp kan komma igång även med skridskoåkning, redan till nästa vinter. Det hoppas jag.

Jag har bytt schema på arbetet på kommunen och kommer att ha mer tid som jag lägger på annat arbete. Jag kommer att skriva mer, samt arbeta mer med saker som intresserar mej. Mitt vanliga arbete intresserar mej, också, oerhört, speciellt inom psykiatrin där jag jobbar nu. Roligare och intressantare arbete har jag nog inte haft, någon gång.
Troligen kommer jag att arbeta en 120%, det är ju bara frågan hur vi definierar arbete, eller hur?

Åter till våren, jag ska börja ta en rejäl funderare över hur jag ska odla i vår och sommar. Hörde nyligen att sparris är så lättodlat så det kanske jag skulle testa. Det får bli ett provår, i år.
Testa täckodling, som jag så smått började med förra året, och har testat förut för länge sen i liten skala. Ska testa odla i halmbal, det ska bli riktigt intressant och så får det bli än mer av potatis och jordärtskockor, samt kryddväxter.
Dessutom har vi ju en vild skatt i vårt land som vi har laglig rätt att ta hand om i form av bär och växter. Det vill jag lära mig mer om, vad vi faktiskt kan äta och ta tillvara direkt från naturen. Det är riktigt intressant och där finns massor att lära.

Livet är en spännande resa!

Visa "Xavier Rudd" på YouTube

Att ta ansvar

Idag har jag varit på hälsoundersökning via jobbet. Ingen av mina farhågor besannades. Blodtrycket var lika bra som när jag var 20 år, blodsockret var kalas, vikten var lite lägre än jag hade gissat på, även om jag väger "för mycket" enligt alla tabeller så mår jag kalasbra.
Jubel o fröjd och solen skiner dessutom.

Jag vet, jag kan bli påkörd av tåget i morgon. En bra hälsa är ingen garanti för ett långt och lyckligt liv, men jag tror det är mer glädjande medan det pågår iallafall, Livet, och jag ser klart och tydligt hur allt hänger ihop i måendet och att jag själv har så stort ansvar i det.
Promenader, simning, barnen, kärleken, att jag gjort de livsval som är viktiga för mej, att jag inte går kvar i något dåligt förhållande som tog mycket mer kraft en det gav, att jag försöker äta mer rätt och att jag framför allt, kanske, har riktigt roligt, är saker som påverkar min hälsa positivt.

Så är det med så mycket i Livet, att om vi inte skyller i från oss, inte gör oss till offer utan faktiskt vågar ta ansvaret själva, våga göra våra val. För kom ihåg att INTE göra en förändring, att inte välja, det är också ett val. Det är oerhört viktigt, där vi lägger vår energi där lägger vi den, och där växer det...

Jag vill nu lägga än mer kraft på mina närmaste människor, på de jag älskar mest, på mitt skrivande och på att följa min väg. Då är det bra att försöka må så bra som möjligt, därför fortsätter jag på vägen jag slog in på för några år sedan och som egentligen, andligen, varit min väg sedan barnsben.

Vi skapar oss själva hela tiden, genom våra val.

Att lära mig säga JA, Tack! till det jag vill ha och Nej, Tack! till det jag inte vill ha, är egentligen inte så svårt, men ack vad många timmar som upptagit mina tankar på prioritering.
Till slut lossnar det, det är en process.

Tack för att Du läste!

Tystnaden och ensamheten

Tystnaden och ensamheten är inte farlig. För i tystnaden kommer du att finna vad din själ vill att du ska finna. Vägvisaren kommer ge dej riktmärken för Din väg. Ingen tvekan. Våga lyssna till dej själv. Det är väl ingen annans Liv du ska Leva?

Ibland

Ibland behöver jag bara sätta ord på det jag känner. Som igår, en kollega lyssnade och även jag själv, lyssnade till orden som kom ur mej och det blev så klart och tydligt.

Jag har, tidigare, i flera år, rört mig på minerad mark och nu när jag ser skillnaden så tydligt är det inte så svårt att gå vid sidan om eller, till och med, detonera minorna. Verkningslösa vapen är ingenting att ha för fienden.

Pratade sedan med efterlängtade Shanti, som är ännu sötare och finare i verkligheten än jag mindes :-) kanske tre, fyra månader i Indien gör det med en? Eller är det distansen som klarnat mina ögon;-) käraste syster i stjärnfamiljen.

Som grädde på moset, som lök på laxen, som kronan på verket satte jag mej att damma av mitt manus. Det stora. Det såkallade Wärket! OCH så ringde mannen i mitt Liv och dagen blev fulländad.

Pacha Mama! Tack Livet!
Tack Alltet!

Det blir så oerhört tydligt ibland, att där jag riktar min kraft är tillväxten. Så att fokusera på det jag önskar är en magisk kraft.

Och i morgon kommer en ny dag.
Det är ju ett mirakel!

Frid, Fröjd och Kärlek!