Alla kan ju inte älska alla här i världen...

Så skaldade Hasse&tage eller om det möjligen bara vara Tage, vilket inte alls var nått "BARA"...

Tänkte på det där med kärlek.
Begreppet känns vidare och vidare för mej.
Jag älskar mina barn, givetvis.
Mina föräldrar. ( Vila i frid, pappa)
Mina syskon och syskonbarn, min svåger.
Mina vänner, mina barns vänner och mina vänners barn.
Mina arbetskamrater.
En mångd människor jag möter i arbetet.
De som bor i min by.
Mina X.
Mina barns pappor, alla två!
Och nån speciell människa som kanske har en särskild plats i mitt hjärta...   ;)

Visst finns det folk jag har mer eller mindre svårt för, men när det kommer till kritan, liXom?
Kan man inte känna kärlek för allt levande?

Frågan är OM vi lärde känna alla, skulle vi då känna kärlek för alla?

Nä för:

ELLER?