Borta bra men hemma bäst, sägs det, och visst är det skönt att komma hem.
Känns bra för ryggen, också, att vara framme och slippa vara stilla i en bil.
60 mil på en dag känns, speciellt när man inte är van att köra långt.
Fick ta min kofta och "fjöla" in i svanken, bakom ryggen, sista biten för att få lite extra stöd för ryggen.
Torkyrullen passade precis i nacken! "Nöden är uppfinningarnas moder", sägs det också.
Pellekatten kom och mötte mej vid bilen, de andra djuren var inne och väntade.
Min kompis M var med mej en stund inne och vi pratade om Livet, glädje och svårigheter.
Ämnen vi brukar hamna på.
Nu är klockan midnatt och M har gett sig hem.
Min gråa katt, Sid, ligger hoprullad på kökssoffan.
Får för mig att jag har en dalablågrå katt!
Nu är jag väl helt masad i hela hjärnan, bäst jag går och lägger mej.
Konstaterar först lycklig att helgen gett så mycket!
Lärt mig mycket om skrivandets ädla konst, och om människan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar