Där och då gjorde jag valet, jag skulle inte stressa.

Skymningen sänker sig över Gröna huset, jag och djuren går ner i tempo.
Dagen har varit både intensiv och lugn, en härlig kombination.
Som sött och salt kan vara kittlande för smaklökarna.

En oplanerad och ledig torsdag.
Inte något märkvärdig.
Jag skulle till Älmhult och lämna "kollektivbilen" jag är delaktig i,
samt uträtta ett mindre ärende på biblioteket.
Något försenad kom jag iväg och insåg då bilen parkerades att det skulle bli snålt om tid.

Där och då gjorde jag valet
att jag inte skulle stressa.
Var det meningen att jag skulle ta kl.10-bussen hem så skulle jag det,
och var det inte meningen så fick jag ta nästa om går vid 12-tiden..

Det blev det senare alternativet, vilket gav mej mer tid på biblioteket.
Jag plockade på mej fyra böcker ganka snabbt, en med litauiska dikter, en om kärlek, en om svenska urskogar och ytterligare en bok.
Eftersom jag hade så gott om tid kunde jag ta mej lyxen att titta igenom böckerna och inte bara hasta iväg med dem.

Så jag tittade, läste lite och kände efter.
 Någon bok behöll jag för att låna, några satte jag tillbaka på sin plats. En fuskade jag med, då jag ej fann rätt hyllplats igen, men duktiga bibliotikarer rättar säkert snabbt till det lilla misstaget.

Jag hann också ta en titt på hyllorna med film och det blev ett par filmer att hinna se innan måndag,
då de ska vara återlämnade.
När jag var klar med mitt biblioteksbesök fick jag tänka efter vad jag skulle göra med resten av förmiddagen.

Det blev ett besök på Studieförbundet Vuxenskolans lokaler och där träffade jag en del av den trevliga personalen där. Vi pratade lite om föreläsningen vi var på i måndags med Janesh Vaidya och om kommande cirklar i t ex raw food och Rik-på-riktigt-verkstaden. Att det är internationella kvinnodagen idag hann vi också prata om en stund och om vikten att ta hand om sig för att orka leva och därmed kunna hjälpa andra.

Så gick jag bort till stationen och ämnade vänta på bussen där. Jag hade ca en timma på mej.
Då såg jag en föredetta kollega sitta och äta lunch inne på Stationens Pizzeria-
Min lunch hade jag tänkt intaga där hemma men jag överlade med mej själv och kom fram till att det var dumt att missa ett spontant lunchmöte med denna fd kollega och ytterligare en bekant, så det fick bli en tonfisksallad och ett trevligt samtal innan hemfärd.

Eftermiddagen är en annan historia och nu även kvällen.
Hunden vill ut en sista promenad och jag har mer att skriva idag, innan jag är klar.
Det känns som dagen varit oerhört bra och som om livsrytmen, den hälsosamma, börjar slå rot i mej.
Ingen stress har nått fram till mej idag och det är
 "alldeles, alldeles underbart!" för att citera en alldeles vanlig askunge.