Vaknade

Att vakna till fågelsång har blivit en härlig vana nu, denna vår.

Ibland kan jag vakna till första gången vid halv fyra, men det är som om jag vant mig nu och vaknar senare o senare av dem. Det är en vacker sång, en av de vackraste.

Man får passa på att njuta nu, det är max en månad till så är det slut på morgonkvittret. Det brukar sluta till midsommar eller strax efter.


Min själ fröjdas och sjunger, också!
Inte så tidigt på morgonen alltid , men dock!
Det är härligt att leva dessa dagar, "i denna ljuva sommartid"!

Det är så vackert överallt och sker så mycket i naturen hela tiden.
Vi lever mitt i ett underverk! 
Det är lätt att glömma bort det i vardagens alla måsten, men ett av de allra viktigaste "måstena" för människan borde egentligen vara och ÄR EGENTLIGEN att njuta av livet, här och nu!

Så nu ska jag vandra ut i denna ljuva tid och njuta av livet här och nu!
Förälskad i livet? 
Ja, verkligen!
Klicka här för psalm 200!

Visa vid vindens ängar  känns underbar!

Och inte gör det nått att Mats Pålsson valde namnet K(C)atarina att sjunga om i sammanhanget för visst kan jag tro att jag ibland varit och är "EN ensamvandrares sympati";)

Dessutom känner jag stor sympati för ensamvandrare, sådana som jag själv också är, som kämpar med att gå sin egen väg i livet men strävar efter hänsyn till de som är ikring och de man möter:)