Tiderna förändras

Tiderna förändras. Det fanns en tid då jag gick lååånga rundor med min hund. Hunden är numera i himlen.
Det fanns en tid då jag cyklade planlöst runt på grusvägarna i göinge på min elcykel. Hittade nya vägar, stigar och ibland gula kantareller. Cykelrundor. Den tiden är inte nu.
Det fanns en tid då jag varje lördag eldade brasa med mina tre musketörer vid Hjärtasjön. Det kommer vi att göra igen, men inte varje lördagskväll. Inte just nu, kanske i en annan fas i Livet.

Det är en ny tid nu.

Då, när jag gick de långa rundorna, eller cyklade lite planlöst, lediga dagar, vandrade tankarna bra. Jag fick nya infallsvinklar bara genom att vistas i naturen. Då skrev jag ofta blogg, dagligen, skrev av mej det som kommit till mej.

Jag vet att jag ska prioritera att vara ute mer i naturen, ensam. För att åter kunna lyssna bättre på intuitionen.
Och det ska jag börja med å det snaraste.
Jag vet också att det kommer nya brasor. Det är bara att starta och hålla glöden vid liv.

I denna nya fas av mitt liv, finns mycket mer tvåsamhet än jag någonsin varit i. Vardag och även arbete, tillsammans.  Det är vackert och det är bra, det är roligt, men fortfarande lite nykommet. Vi finner vår väg, vi hjälps åt. Därför är jag säker på att jag ska ta mej den tid jag behöver.  Och även ge den frihet, jag själv så väl önskar.
Pilgrimsvandringar i ensamhet och i gemenskap.
Arbete i ensamhet och i gemenskap.
Tankar i gemenskap och i ensamhet.
Tvåsamhet, ensamhet och även ibland, mångsamhet.

Ja, tiderna förändras.