Läs och missa inte videon på slutet;)

Att summera 2014 är som att summera Livet. Nä... ändå inte. 2014 var ett oerhört gott år, dock innehöll det jobbiga saker också, men de är nästan förträngda nu. En närstående som var svårt sjuk i ett par omgångar, men nu när det är över, känns det avlägset. Det är väl det som var den tunga biten, privat. Annars innehöll 2014 frid och fröjd mest, men visst hände det att jag inte var i balans.
 Till exempel då jag försökte lära mig nya saker och jag inte kunde det direkt! Då blev jag frustrerad. Kanske ett tecken på att jag hittills haft det för lätt för mej?
Troligen.
Det ska lixom bara funka med en gång.
Eller är det kanske ett tecken på att jag hållit på med saker som jag haft naturlig fallenhet för? Så kan det också vara. Naturligtvis beror det också på i vilken ålder man ger sig på olika saker. Hade jag kört traktor redan som 7-8-åring hade det ju varit nått enkelt och självklart. I och för sig är själva körandet inte så svårt, det är ju allt det där trixandet och att backa med ett släp där bak, och ett par extra fiffiga styrningsanordningar till det som ställer till det i hjärnkontoret. Kanske tänker jag för mycket? Eller för lite? troligen för mycket på en gång;)
Det jag lärt mig praktiskt under 2014 är då att köra balar till djur samt att såga med motorsåg. Går nu motorsågskurs. Den kursen börjar nu gå mot sitt slut. Igår skrev jag upp  för klass A och B, det gick bra ( annars hade jag varit frustrerad och förbannad, både på mej själv och de jäkla dumma frågor som det faktiskt var, iallafall en hel del av dom!) och om några veckor stundar själva uppkörningen.
Att fälla stora träd är mäktigt. Jag som ser mig som trädvän brukar prata lite med trädet både före, under och efter fällningen. En gran på en 70 år har sin värdighet, den inger respekt! Men roligt är det att hantera sågen. Och så får jag ju ett rejält Gym-pass varje gång också;)




Det är ju, såklart, inte bara praktiska saker jag lärt mig. Som sagt har jag ju lärt mig en del om mig själv också, som mitt dåliga tålamod då det går mej emot. Dock gör ju medvetenheten att jag står ut med lite fler instruktioner, och ger mej själv chans efter chans. Plus kunskapen att ingen, inte ens jag, kan kunna allt på en gång;)
Jag försöker stanna upp då och då, känna efter vart jag är på väg, är detta rätt håll? Hinner jag med, med både själ, hjärta, hjärna, och kropp i Livet? Och just nu kan jag säga att jag skulle behöva lite egentid. Så det ska jag ge mej snart. Kanske ett par dagar på resande fot, alena, kanske bara ta nån dag off och läsa, läsa, läsa och skriva? Får se vad det landar på, men att vara för mig själv behöver jag. Jag behöver också träffa alla mina barn snart och det kommer jag troligen att göra, då en av sönerna väntas hem idag efter en lång resa och mellanlandar innan studier på universitet i en av våra större städer. Och så vankas det även födelsedag, och då blir det klart till att träffa den delen av la famillia! Härligt.

"En mamma håller sitt barn i handen en tid, och i sitt hjärta för alltid". Står det på en kylskåpsmagnet som min äldste son fått av mej. Den stämmer bra den.
    
Mitt liv har ju till så stor del innehållit mina barn, från det jag var 15 år. Det är nästan ofattbart för mej själv. Och de har givit och ger så mycket MENING i att de finns. Tack för att Ni finns! Vad vore jag er förutan?
(En ännu mer hippiefierad 48-åring?;)  troligen, fniss.) Nåväl, var var vi?
Jo i 2014. Underbara roadtrippar med min käre man, till stränder och skogar, kulturarrangemang och konstens park mm. Vänner som jag vill se mer av har jag träffad då och då.  Ännu en lyckad alternativträff vid Hjärtasjön fick jag vara värdinna för! Festivalbesök. Massor av baddagar i sjö och å! Föreläsnignar och stolleprov dvs diktläsning och sång av mej på Kulturhus i Broby, Älmhult och Hässleholm, samt vid ett arrangemang ( i hembyn Hökön ) som jag och Liza & Cris Daquini stod bakom.
En helt NY bokidé har jag gett mig på också!
Ett antal artiklar och kåserier har jag skrivit för Allt om Osby, och för Lönsbodabladet. Lång promenad på Vakömyr, under sakkunnig ledning.
Nya bekantskaper och nya intryck.Glädje på Gräsmattan!
Tack alla som varit en del av allt detta! Ingen nämnd ( mer än mannen och barnen) och ingen glömd!
Summa kardemumma: Jag är tacksam att min närstående kryade på sig från akuta sjukdomar och att alla mina nära och kära mår väl, och att vi nu går in i ett nytt år som ser ut att börja bra.

 Hoppas att Ditt år varit bra! Nu tar vi nya tag i detta 2015. Ett spännande och utvecklande år, det känner jag på mej!