Irriterad

Ja, det är sant att även jag blir jäkla irriterad ibland över medmänniskor som försöker förringa vem jag är.
 Med ett tonfall som är allt annat än vänligt och ett: "Har DU skrivit det där?"
 Underförstått att det där är ju bra, har verkligen du skrivit det.
 Eller: "Ska DU göra det eller det?" Precis som om jag vore begränsad till att  INTE kunna göra en massa saker. HRM! Det tyder bara på, jag vet, att vederbörande inte har en susning om vem jag är eller vad jag kan. Och det är ju lite märkligt då det ibland kan vara någon ganska närstående som kläcker en liknande kommentar.
Jo jag blir irriterad, och senast igår, men lugnar mej med att jag VET vad jag kan och att jag är riktigt bra på somligt och att jag INTE är så jädrans bra på somligt, och de grejerna är ju inte precis det jag ska livnära mig på då. Såsom ? JA just nu kom jag inte på det, men jag är ju inte bra allt. Inte riktigt. ;)

Bara för att jag inte tänker hålla mej på mattan
Bara för att jag vågar och kan sträcka mina vingar
Bara för att jag vågar sjunga, läsa dikter, ge ut vad jag skrivit
Bara för att jag har en god självkänsla och ett gott självförtroende  
Bara för att jag VET VEM JAG ÄR
 Det är därför det kan trigga andra, ibland ( de är få men finns uppenbarligen) , att försöka få mej att
INTE våga... AVUNDSJUKA heter det. Och är en sjuka.

                                 I am what I am
                                And I AM ME!