Julen och jag

Jag har, precis som många andra, en kluven inställning till julen.
Förr för en 20-25  år sedan ( ja jag hade egen familj redan då)  var jag väldigt konservativ, tror jag, och ville ha allt som det brukade vara. Medan barnen vuxit upp har vi bakat pepparkakor, gjort pepparkakshus, haft all möjlig julmat och massa, massa klappar, samt storstädning av huset.
Lite i sänder har jag dragit in på det hela, klapparna är betydlig färre och billigare nu i takt med att de faktiskt har lite egna pengar att röra sig med och i en del fall tjänar en aning mer än morsan, det vill säga jag.
Men visst är det roligt att ge bort julklapp, presenter om jag hittar rätt sak till rätt person!

Bakar pepparkakor gör jag gärna och även pepparkakshus för det är roligt. Matglad är jag också så en del julmat vill jag också ha, men försöker akta mej för det värsta frosseriet.
Jag vill hålla mej ifrån det värsta kommersiella i julen. För DEN biten är verkligen inte rolig, att vi köper o köper bara för det är jul. VEM tror du vill det egentligen? Jesusbarnet? Gud i himmelen? Din plånbok? De höga gubbarna som tjänar pengar på vår konsumtion, ja skulle tro det sistnämnda.

Kärlek har ingenting med julklappar att göra, vill jag påstå och gör så också!!!

Fira jul med föstånd, är vad jag tänker försöka göra:)

För egen del ska jag dessutom fira en alternativ högtid, nämligen midvinterfest den 21 december,
det är mycket mer mina takter det;)
 Ute i snön, om den ligger kvar, med en rejäl brasa, kärleken och alternativa vänner.

Sen får det bli mer traditionellt med familjen den 24e, med barn och mamma.
Så blir det nog en GOD  JUL i år också, det är jag säker på.

Karl Bertil Johnsson vill jag inte missa, det är en fantastisk historia.
Nu en klassiker: