Jag tror på något som leder oss.
Något som leder oss om vi låter oss bli ledda,
om vi vågar lyssna inåt, om vi vågar leva med hjärtat och själen som ledstjärnor.
Jag tror på Livet, du kan kalla det Gud också om du vill.
Den skapande kraften.
Naturen.
Jag vet också att den blivit så missbrukad och utklädd att det är svårt att se den ibland,
den goda skaparkraften!
Jag tror inte på EN sanning i EN religion.
Det jag tror är att all religion är människans sätt att försöka förklara
Det stora Hela som vi anar finns men inte kan greppa...
då är religionen bra att hänga upp sin världsbild på.
Inget konstigt alls i det.
All respekt för alla de miljarder människor som väljer den vägen.
Det kommer till mej på skogspromenader, i drömmen, i meditation och via andra människor.
Budskap, ledstjärnor, ibland kan det vara provocerande saker som sker/dyker upp och det är ofta de jobbiga sakerna som utvecklar oss bäst och mest. Prövningar? Ett gammalt ord, kanske är det det som det handlar om , prövningar?
Ja jag tror på något som leder oss, har sett så mycket att det känns som det enda logiska.
En stor tröst är det, för i och med den tron så tänker jag ofta:
"Allt är som det ska vara, just nu!"
Det står också i biblen: "Var sak har sin tid"¨och
Nu är det tid för mej att sova... fortsätter säkert på detta ämne en annan gång:)
Sov gott och överlämna dej till Livet att leda dig rätt!;D
Livet, Gud, Intuition... kalla det vad du vill:)
SvaraRadera