Att elda en brasa

en lördagskväll, eller för övrigt, vilken kväll som helst
är magiskt.
Ännu mer magiskt blir det om man samlas lite folk kring den där elden.
Tystnaden, då elden sprakar, och samtalet/samtalen som uppstår.

Funderingarna.
Är man vid en sjö, just i denna tid som nu är,
 kan man höra isen sjunga.
Den spricker och skjuter i väg olika märkliga ljud.
Andra ljud som uppfattas i den månbelysta kvällen, just i denna tid,
är gässen som flyger.
V formationer som vi inte ser, men kan höra!
Inte vingslagen direkt men deras kommunikationsljud.
Ett rytmiskt ljud som troligen hjälper dem att hålla ihop och finna rätta vägen.

Så som kanske vi hummar om någon är på väg åt fel håll?
Fast positivare, för de "hojtar" inte om att någon är på fel håll, jag tror de hojtar om att
 "Vi ska alla tillsammans komma fram"....
Det har nog vi, människor, en hel del att lära av!!!

Att elda brasa är nog lite underskattat.
Eller inte?
Alla säger sig tycka att det vore mysigt.
Inte så många gör det, bara sådär.

Det är inte så svårt.
Man tänder en eld.
Ibland sår man frö med samtal, ibland tänder en eld en gnista...
Ibland vice versa.