Skrivklåda, Livet, en trummis och vidare i texten...

Oj, vilken vecka.
 Har tydligen inte bloggat på en vecka, lite olikt mej. Jag brukar ha för mycket skrivklåda, men när livet snurrar fort och oväntade saker sker plus att man reser bort ett par dagar, då faller de vanliga vanorna bort. Idag kom jag på att jag har en blogg;)
Jobbade en del i början av veckan, men har tagit rätt mycket ledigt i december. Det är skönt och välbehövligt.
Fick ett dödsbud i veckan som tog mig ganska hårt. En person som jag kännt i 20 år som nu gått vidare i tillvaron. En fritänkande, underbart musikalisk vildhjärna har lämnat detta tillstånd och spanar vidare i Cosmos. En man som var duktig på att behandla folk rättivst, som ofta såg möjligheter vi andra missade, som vågade det vi andra ofta, bara, tänker. känns som en tröst att han fick avsluta sina dagar i ett land där han kände sig lika hemma som här hemma. Många spår har han satt i så många människor!

Jag visste det inte då, men i början på veckan fick jag ett plötsligt infall att hämta sonens bongotrumma och jag spelade, ja jag spelade och kände en sådan glädje och jag tänkte på min vän och arbetskamrat  ( som han var i några år) som var trummis och gärna spelade på enkla trummor "typ den jag nu bankade på"  och då visste jag inte... då visste jag inte alls...
Snacka om lite förundran och vördnad över att jag trummat, när jag ett par dagar senare fick veta....
jag som "ALDRIG" tar fram trumman och spelar sådär spontant... då kände jag en stor ödmjukhet inför Livet och, även, därmed Döden.
Jag tror Du nu gett dig ut på din häftigaste resa någonsin och jag vet att du spelade en väldigt stor roll för många människor.
Vi mailade ibland, stumdom kallade vi varandra Bror och Syster, och så känns det, Syskon i Livets virrvarr, i universums mystiska tillvaro. Inte för att vi kände varandra så väl, utan troligen, mer av den anledningen att vi förstod att vi hade lite radikala tankar om Livet båda två..

Vi delade inte alltid åsikter, ibland tyckte jag du var riktigt dum och ibland blev jag förundrad över din visdom!

 Jag vet du trummar vidare och jag tror att någonstans någongång hör jag dina trumslag igen... och det är en tröst att din älskade också finns där på det vi kallar "den andra sidan"...
 Vila i frid, Broder!!!

Vidare  i veckan har jag julstökat en del, dottern har bakat pepparkakor, jag och yngsta barnens pappa varit på utvecklingssamtal och helgen for jag och dottern till Köpenhamn för att hälsa på min kompis och lyssna på én av sönerna som deltog i konsert. MYCKET BRA, kan jag säga om helheten på konserten, mysig lokal och skön stämning, att sonen dessutom visade sig vara MINST så bra som jag trott var ju extra roligt.
Vistelsen i DK avslutades med julmarknad på Christiania där väldigt vackert hantverk kunde beskådas ( det blev ett par fina färgglada vantar, örhänge till både mej och dottern samt en fin pin med det gamla fina budkskapet "MAKE LOVE NOT WAR!", väl trötta i ben och huvud for vi hemåt och blev upplockade vid stationen av äldsta sonen, då bussarna går mycket dåligt här på landet på helgen,  tack snälla förstfödde för skjutsen!
Ja och tack för trevligt sällskap under konserten!
Gött var det att landa hem, få upp värmen i huset, ta en dusch, t om lyxade med en ansiktsmask och så blev det att klappa om husdjuren, ja och avhämta hunden hos hundvakten.

Nu ska jag bara morna mej med lite mer kaffe och så ta tag i den här veckan. Start blir med ett möte på Studieförbundet vuxenskolan för att vädra och diskutera idéer:) Ska bli sköj, sen måste jag inhandla en massa djurfoder och kattsand så det blir drägligt liv även för mina fyrfota vänner.

Ta hand om dej och  Livet samt trumma gärna om du känner för det, jag vet en som skulle bli myxket glad om fler trummade sig glada!!!


"Han spelade inte bara trummor och gitarr utan även en roll i många människors liv."
/ Lady Intuition