The Wall part 2

Att vara mamma.
Att vara mamma är större än man kan tro.
Att vara pappa också.

Det har hänt att något av mina barn varit skiträdda för att jag skulle bli arg för en grej som hänt eller de gjort och jag, när jag fått veta den har "lilla grejen" och fått veta "att jag trodde du skulle bli jättearg" ¨så har jag begrundat detta faktum, vilken MAKT man har som förälder.
(Det har hänt grejer som jag HAR blivit skitarg för men de är lätträknade, men att de varit rädda att jag skulle bli förbannad för en småsak... ja det får en att tänka. o då kan jag tala om att jag har VÄRLDENS LÄNGSTA TÅLAMOD nästan... men visst när det är slut då är det SLUT! BASTA!:D)

Jag vet själv hur jag lååångt upp i ålder tänkte om olika saker "undra vad mamma o pappa skulle tycka om det", fastän jag var vuxen o hade haft barn själv i hundra år eller nått lixom alltså typ;)

Visst är det oerhört fantastiskt att få vara någons trygghet, man tror ju verkligen, när man är liten, att de vuxna vet allt. Gentemot små barn ska vi verkligen vara sådär säkra för att ge den trygghet som barnet behöver. Sen kommer det svåra att lagom omhulda och lagom släppa fri. Det är inte lätt, det får gå på intuiton, visdom och fingertoppskänsla!
Och det största gör ändå individen, barnet alldeles helt själv, oss förädrar förutan!
 De växer upp och ÄR hur vi än burit oss åt, ja kanske både "tack vara oss och trots oss;)"
Som jag skrivit förut, men om annan slags kärlek;

"Det vackraste i kärlek är inte att hålla fast, utan att släppa fri!"


Allt det där visste även Roger Waters.
Jag lyssnade på låten då, för svinlande 30 år sedan, och jag lyssnar gärna på den nu.
Den är briljant!
"Mother"

Åter har jag lyssnat på en av mina hjältar då jag tycker att IKAROS av Björn Afzelius står för min syn på barnuppfostran. Man lär dem skilja på mitt o ditt, man lär dem tacka, o vara ödmjuka, man lär dem att man kan ta mycket men ta ingen skit, och man ska stå för det man gör... annars gäller för mej:
"Lås inte in dina plantor i ett drivhus, låt dem få slippa ett onaturligt liv. Låt den du älskar få pröva sina vingar, en dag så flyger din älskade rätt.

"VILL DU BLI RESPEKTERAD AV DIN AVBILD; FÅR DU VISA DIN AVBILD RESPEKT!!"

IKAROS är en mycket vacker låt.
SÅ mycket skräckbilder från min barndom har jag dock inte.
Det känns rätt skönt faktiskt.

För när JAG tänker tillbaka på min barndom ser jag systrar som finns där, som cyklar till kompisar eller till stall/ladugård eller till skolan, kaniner i kaninburar på vår gräsmatta, pappa som skruvar med bilar eller är iväg och jobbar och mamma som grejar i köket eller är iväg och jobbar hon också, somrar i Skummeslöv och kottkrig med kompisgänget här i byn, tjejer o killar huller om buller lekandes, cyklandes, krigandes TILLSAMMANS i någonslags 70-tals anda...och ingen av oss hade en aning om att det skulle kunna bli såhär...

Om man inte passar sig;)