Så jäkla skönt

Ja inte det att jag blivit brakförkyld, men det att jag tagit ut en riktning och som vanligt inte frågat "någon jäkel" om råd.
(Läste mamma för mycket Pippi Långstrump för mej när jag var liten?;))

Så jäkla kul o gött också att en del problem försvann som troll i solljus bara man tog tag i dem o vågade prata om dem.
Jo jag vet, som vanligt... men ändå vill man lixom inte alltid tro det;)

Så jäkla gött:
Att jag och dottern gick o käkade på internationella kvinnodagen, bara hon och jag.
Vi satt och pratade om att det liv vi lever här som kvinnor är ganska unikt om man tittar sig omkring i världen. Intressant att ta del av hennes tankar kring detta och att delge henne mina.
Det var jättemysig, intressant och precis vad vi behövde just nu.
Lättsam stämning, trots allvaret i samtalsämnet, och kinamat, mums!

Så jäkla skönt att komma till rätta med energiboveri också.
Jag vet så väl att det är upp till en själv (MEJ!) att sätta gränser med ack så svårt.
Troligen kommer man (jag) behöva bli påmind om det då och då i livet...
Fast jag trodde jag hade lärt läxan innan, men ack, icke.

Nu stakar jag ut mina gränser igen!
Det känns skönt, som att "Gära" om våren ( sätta upp gärden), muta in en hage som är min!
Min privata sfär, som bara några få, de jag verkligen vill ha där, får komma in i...
Ja jag, mina närmaste och "Döda poeters sällskap";) då alltså!;P