Pratade igår med en man som, på många sätt, är modig och unik.
Unika är vi alla, men alla vågar vi inte vara modiga och leva med våra visioner som ledstjärnor.
Jag blev inspirerad och skrev följande:
En tanke, först, som är ett frö som du kan välja att göda och vattna eller att kväva...
Får den växa kan den bli starten på nått nytt, som du, kanske, var ämnad för.
Tyvärr kan omgivningens reaktioner påverka så mycket ibland, att man ej vågar satsa på sin dröm, sin vision.
Därför, gott folk, bör vi alla vara försiktiga så vi inte kväver varandras drömmar.
Lady I säger, (och vet själv med sig att hon lärt sig läxan):
Trampa ömt och varsamt där du går!
Visst, det finns orealistiska drömmar, men hellre sikta mot stjärnhimmelen och nå grantopparna än att inte ta sikte alls!
Eller som min far sa, ibland:
"Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge!"
Det är ett av de vackraste ordspråk jag vet.
En av mina visioner är att "peppa" andra att våga vara unika ( våga vara sig själva, handlar det troligen ytterst om!!!), våga göra det de tror på, så nu ber jag dej:
Ta hand om din vision, dina drömmar, de är dina och de är dina möjligheter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar