Det går i vågor, som havet, böljar de in.
Visdomarna, tankarna, insikterna.
Då och då funderar jag över vad som verkligen är viktigt.
Vad är verkligen viktigt för mej?
Lever jag efter det då?
Till en del, men inte fullt ut.
Då kommer mina följdfrågor till mej själv:
Hur når jag dit då?
Och om jag inte KAN NÅ ända dit, hur kan jag nå DITÅT?
För bara för att jag inte kan nå min utopi behöver jag ju inte skita i den totalt!
Jag kan och ska sträva på det hållet.
Jag ska sträva åt att leva så jag är tillfreds med det.
Odla vad jag kan, tänka på mina inköp, försöka åka mer kollektivt och kanske göra av med min skrothög till bil, vara rädd om de fina människor jag känner som är min familj och vänner, samt alla andra medmänniskor som vandrar på vårt klot.
Jag vill göra skillnad.
VI KAN ALLA GÖRA SKILLNAD!
Både i globalt sammanhang och i sammanhang som är små, på ett sätt, men inte alls mindre egentligen!!! (hängde ni med på den;)?)
Att göra skillnad för en ensam människa, ett leende, ett ögonkast, att SE någon kan, helt enkelt, göra någons dag!
Jag känner mer o mer att "Ensam inte är stark"!
Jag lever ensam, fast inte ensam alls. Dvs jag har ingen livspartner i nuläget. (eller jo det har jag men inte på traditionellt sätt...) Och jag gör mycket själv, men jag känner mer o mer att det är så att det är TILLSAMMANS vi är starka, det är i GEMENSKAPEN vi kan få till de riktigt stora lyften.
Vi ska inte glömma att vi alla, var och en, kan göra skillnad!
Det gäller både oss människor emellan och mellan oss och Moder Jord.
Jag gillar att sopsortera!
Jag gillar att återanvända!
Jag gillar att baka bröd!
Jag gillar att drömma Alternativdrömmar!
Jag gillar att skriva (nån som missat det?:))
Jag gillar att leva.
Jag mår dåligt av konsumtionssamhället, jag mår dåligt av miljöförstöring och exploatering,
jag mår dåligt av att många människor verkar tycka det är viktigare att hitta en KK och en ny date än att ha koll på vilken mat de stoppar i sig, jag mår dåligt av att många, många inte verkar bry sig alls, utan "köper" att man "ska" älska att shoppa, man ska "allt vad man ska som jag inte vet, men som man ska"...
Men, Gott Folk!!
Nuläget är inte permanent! Allt går att påverka!
Vi måste hjälpas åt att orka kämpa!
Peppa varandra att söka vår egen väg!
Våga tänka efter:
Vad är viktigt för mej?
Hur vill jag leva?
För den genuinaste glädjen ligger möten oss emellan, den finns i att se ett frö gro, den finns i att se glimten i en gammal människas ögon, eller i ett barns...
Den finns i oss människor, inte i något vi kan köpa för pengar.
Den finns inte där, i konsumtionen, VAD DE ÄN SÄGER I REKLAMEN!!!
Visst e d så.. de materiella de e oviktigt i sammanhanget, glädjen över att bara få leva o finnas i denna värld, se o uppleva allt vackert runt omkring oss , de ger mkt.. att hjälpa ngn som behöver en osv..
SvaraRaderaKramis/u
Precis U! Tyvärr måste jag påminna mej själv om det ibland, när jag springer på för fort... Trots att jag vet det så innerligt väl.
SvaraRaderaKRAMAR!