Ser framåt med tillförsikt...

Ja det gör jag. En del av min tro är att allt blir som det ska och att det finns en mening i det som sker. Även då jag inte förstår ett skvatt av det som pågår så kan jag känna denna tillförsikt, det är min stora tröst och trygghet i livet.
Inte för att det så ofta känns svårt utan mer som en grundläggande trygghet både i nöd o lust kan man säga.
Hade och har en vän, även om vi inte är riktigt lika nära  längre, som ofta kallade mej för kämpe. Han tyckte nog jag kämpade med hus, hem, jobb, barn och allt vad jag nu hade för mig, och har för mig. Visst hade han rätt, men jag blev lite, men bara lite, irriterad eller snarare: det väckte en känsla av oförstående hos mej, för jag kämpade väl inte? Jag såg det inte så, det var ju mitt liv och jag levde det, gjorde det jag ville och det jag måste, utan att kunna köpa vingar för pengarna eftersom de gick till mat på bordet och tak över huvudet i stället.
Men kämpe?Nej, det är först nu, lite i backspegeln som jag faktiskt kan se att han hade rätt, men ändå fel.
Spännande hur olika man kan se på saker o ting. Nu skulle jag behöva kämpa med rent praktiska saker, faktiskt en del saker som jag brukar ha gjort INNAN jul, men som i år pga av så tidigt snötäcke och rejäl kyla får vänta med till våren. T ex som att städa ur källaren ordentligt.

Källaren, ja. Jag tycker sällan jag handlar saker men, trots det, dyker det upp en MASSA saker som behöver rensas ut ett par gånger om året. Saker har, liksom, någon slags rundtur här i huset och slutstationen är oftast källaren. Jo jag MÅSTE ta itu med det lite i sänder, sortera upp vad som ska slängas och organisera sånt som ska sparas, och det ska inte vara mycket det. "Feng Tjoheja kan man säga" det är vad jag skulle behöva. Får bli start på det idag, sorterandet.
Ibland behöver vi sortera annat än grejer, ibland kan man behöva "Feng Tjoheja" i både det ena och det andra. Aktiviteter som verkar så roliga, men som om de är för många bara blir betungande, körsång, uppdrag här o där.. Eller folk man bara har med i sin bekantskapskrets men som vid närmare eftertanke bara stjäl kraft och energi (fast det är ju samma sak:)), de kan man kanske också "Feng Tjoheja" bort lite, i alla fall peta ut dem till en yttre sfär:)

Hur det än blir och hur jag än rensar bland grejer, bekanta och uppdrag så blir säkert allt som det ska och tillförsikten är med mig, går med mig hela vägen. Tillit till Livet, Naturen, Kraften, Gud, och till och med till mig själv, för det mesta i alla fall...

Du som läser: Ta gärna med dig "rensatanken", "Feng Tjohejet" till "Din värld". Kanske är det vad du, också, behöver göra på ett eller annat sätt?

Ta hand om dej och de dina och God fortsättning på 2011!