torsdag 12 augusti 2010

Lite mer om tatueringarna och tankar därikring.

Hej igen!


Det där med tatueringarna är givetvis något jag tänkt på länge, länge.
Jag har verkligen varit och är tudelad i känslor och tankar kring detta med tatueringar.
På ett sätt ser jag det som konst, att uttrycka något personligt, en kultur som kommit från mindre kulturer där tatueringar i olika riter varit vanliga och som nu spridit sig ut över världen å andra sidan som en del av det kommersiella samhällets ide om att göra pengar på allt, speciellt på vårt utseende, vi ska ha kläder som är dyra, vi ska göra hål i öron, näsa, pierca tungan o läppen, sminka oss, färga håret mm mm, och jag som vill hylla det naturliga?!

 Ja jag vet! SA JU ATT JAG ÄR KLUVEN till detta;)

Jag motiverade min tatuering för mej själv med att det var en belöning! En belöning för ganska hårt arbete under ganska många år!
 Jag har snart haft barn i grundskolan i 23 år i sträck t ex många läxläsningar och föräldramöten har det blivit, jag har haft eget hushåll sedan jag var 15 år, har jobbat och vänt på slantarna i mina "herrans" år, jag är inte född med någon silversked i munnen, men fått hjälp, ibland, rent praktiskt av t ex min mamma som gärna tog ett handtag med vår tvätt då barnen var små och vi var 6 pers i hushållet.

Det är åtta år sedan, rättare sagt 8,5 år sedan jag slutade röka och när jag kom så långt i tanken så kände jag mej väl värd att belöna mej med tatuering!;)

Och ja jag är helnöjd! både med tatueringarna och motiveringarna samt med dagens blåbärsplockning! Jag och kombon plockade ca 8l tillsammans på ganska kort tid! Sedan avfrostade jag frysen medan hon rensade bär och nu ligger bären i frysen:) smaskens!

Jag har också fått ett mail från en mycket, mycket speciell vän som ligger mej oerhört varmt om hjärtat och jag är så glad för det, både att han finns i mitt hjärta och att jag fick ett mail idag, att vi kan byta tankar o meningar i denna världen/ detta livet, för hur det än är så finns det människor som en gång kommit in i mitt liv o mitt hjärta som jag gärna vill behålla där... och denna speciella vän är verkligen en sådan människa och de växer inte på träd! <3 och så växer det ingen mossa på rullande stenar - so roll on;)

2 kommentarer:

  1. Hej gumman!
    Såg bilden på dina tatueringar och dom är fina!
    En tatuering ska man skaffa sig för att man själv vill ha den och dess betydelse kan vara många!

    Ville göra min första då jag var 18, men fick ett pekfinger mot mig med förmaningen "Inte en tatuering så länge du bor under mitt tak!!!" Detta var hårda ord från min moder.
    tyckte faktiskt jag bestämde det själv då jag var 18 år!!!
    Men med den respekt jag alltid haft för min moder, så blev det som hon sa.

    Helgen efter jag flyttade hemifrån, drog jag till Sören i Helsingborg och gjorde mig ett 4-klöver.
    Ett litet ett. Idag efter 24 år är den blek och ser mest ut som en fågelskit som landat på min överarm!

    Efter det har det blivit 8 st till och min moder har glott mögit efter varje ny skapelse och utskällningarna har varit lika många. "Ska du då aldrig bli vuxen" och annan dynga!

    När mamma skulle fylla 60, kröp det fram att hon ville ha en tatuering.. Se där ja!
    Var nere hos Anton, som då hade igång sin studio och bokade tid. Var med mamma då hon gjorde sin blå fjäril på skuldran och nu efter några år vill hon banne mig ha en till..
    "Bara något litet nere vid ankeln", heter det!

    Finns delade meningar om tatueringar!
    Själv har jag hellre en snygg tatuering på kroppen än en ful tavla över soffan!

    Ha det gott, du underbara människa och jag kommer att följa din blogg!!!

    Kramkalas
    Chrissie

    SvaraRadera
  2. Kramkalas på dej själv du:)

    Tack för din kommentar!
    Får så mycket positiv feedback nu för tiden så jag vet inte vad det flugit i folk;)

    Roligt att du åxå började med ett fyrklöver, det gjorde ju jag också!
    Coolt av din morsa att tatuera sig! Och ja har man väl skaffat sig en så vill man nog gärna ha en till och kanske en till.... :)

    Jag har redan planer på flera ju!

    Tror att en del äldre har lite förutfattade meningar om detta med tatueringar och förr var det ju inte "vanligt folk" som hade sådana konstverk på kroppen, men tiderna förändras, som väl är ibland till de bättre!

    Var rädd om dej gumman!
    Stora kramen!

    SvaraRadera